När jag mötte spelarna i omklädningsrummet ville alla prata om domarinsatsen.
Men det fanns positiva bitar från förlustmatchen mot Väsby i Märsta.
När jag träffade spelarna på Skogsvallen under torsdagsträningen frågade jag anfallaren Robin Östlind om jag skulle skriva "nya offensiva" IFK Luleå.
- Nej, vi ska fortsätta vara tråkiga, sa han med ett stort leende.
Förra året satsade laget på köttmur och nästintill obefintligt anfallsspel - i år skulle laget bara bli lite mer offensivt - via snabbare omställningar.
Men efter matchen kan jag konstatera att jag skulle ha skrivit nya offensiva IFK Luleå.
Truppen är i princip den samma som när klubben tog en tiondeplats som nykomling i ettan. Men nu vågar laget lita på sin egen kapacitet.
Efter 1-3-förlusten kunde den relativt irriterade anfallaren Östlind dra på smilbanden en kort stund.
- Ja, vi är nog ganska mycket offensivare i år, sa han.
Och trots tre insläppta mål kommer IFK Luleå med samma uppställning.
- Ja, det känns som att vi spelade riktigt bra faktiskt, sa mittfältaren Filip Jägerbrink.
Den omskolade vänsterbacken var en av de stora anledningarna till att Luleå stora delar styrde händelserna på planen.
Han och Vladimir Lazarev var täta defensivt och levererade flera fina bollar offensivt.
Både i uppspelsfasen och i omställningarna.
Jag passade på att fråga honom hur länge de kan spela på samma sätt om det blir ytterligare förluster kommande matcher.
- Märker vi att det inte går efter tio matcher får vi tänka om. Men just nu känns det helt rätt att spela på det här sättet, sa han.
- Egentligen skulle vi vunnit den här matchen.
Men visst finns det något frågetecken.
På vänsterkanten var Anton Andersson och Magnus Tappert klockrena.
Men på högerkanten var det svajigt under vissa stunder. Robin Schäufele var okej på yttern - men högerbacken Viktor Aurell är en rejäl säkerhetsrisk.
IFK hoppas nog på att Johan Isaksson och Kalle Norrbin snart är tillbaka från sina knäskador.