Det var ganska bra regisserat det här, konstaterade Per Kenttä efter matchen.
Ganska var en underdrift. En enorm sådan.
Inträdet var gratis men sponsorer ställde upp med allt från 1-10 kronor per åskådare. Och de 5.016 på läktaren bidrog med närmare en halv miljon kronor till Asplövens klubbkassa.
För att sätta det i perspektiv - en hemmamatch mot Djurgården ger intäkter på 250.000 kronor.
Vad bjöd Asplöven tillbaka med då? Jo, en ishockeymatch av högsta underhållningsvärde.
Det kanske inte var den vackraste prestationen. Stundtals, eller framförallt i första perioden, kändes det som att steget från elitserien till allsvenskan var mer än en division. Efter 1-3 i baken kändes arrangemanget mest som en dålig marknadsföring för länets näst bästa lag.
- Jag hade lust att gå och riva ner hela ishallen, men som tur är gjorde jag inte det, sade Kenttä som var rosenrasande efter 20 minuter.
Den här gången använde han helt rätt ord. Det var tur för publiken, laget och honom själv att spelarna tog sig i kragen och bjöd på en gastkramande avslutning - en vändning som jag inte minns senast vi skådade i Coop Arena.
Det här ger klirr i kassan. Tre oerhört värdefulla poäng i en bottenstrid som lär bli en rysare. Men framförallt en enorm boost för laget att kunna vända en sådan här match.
Med andra ord ett arrangemang och koncept som slutade på ett bättre sätt än någon hade kunnat drömma om.
- En fantastisk inramning. Taket lyfter när vi gör 5-4 och det är nästan så man blir tårögd, sade Kenttä.
Nu gäller det att även få taket att lyfta i Arena Polarica framöver - så ska nog det här gå vägen.