En hedersam förlust är också en förlust. Det har nämligen gått lite troll i Luleå Hockeys spel just nu, eller rättare sagt så har det gott troll i avsluten.
Skottstatistiken vann Luleå med 41–29 och tränaren Roger Rönnberg konstaterade att det nog var första gången laget kom upp i den siffran på bortaplan.
Och det var en bra match från Luleås sida.
En match som man i ärlighetens namn skulle ha vunnit.
Om det inte varit för om.
Det kan inte vara helt enkelt att spela tillsammans med Linus Omark. 20-åringen är irrationell som få, bra på mycket men lite för puckkär. Släppa pucken oftare och sedan vässa till avsluten. Sedan är Omark i princip hur bra som helst.
Eller för avsluten. Linus Omark laddade bössan flera gånger, men det kändes lite vekt. Pekka Saravo fintade upp halva Skellefteå på läktaren men missade. Lubos Bartecko drog Hadelöv rejält men lade pucken utanför, eller om nu Hadelöv var på den. Jag såg faktiskt inte riktigt.
Oavsett vilket.
Det måste bli bättre.
Rönnberg snackar om tålamod och visst är det viktigt, men hedersamma förluster är också förluster.
Och poängen behövs.
Elitserien ser jämnare ut än på länge, Mora och Södertälje börjar sacka lite i tabellen men det är jämnt. Det gäller att ta sina poäng, inte ge bort dem.
Luleå förtjänar beröm och Martin Chabada var kanske planens bästa spelare, men nog hade han kunnat göra ett bättre markeringsjobb på Skellefteås sista mål.
Men som sagt, han var bra. Riktigt bra.
Ska det krävas att Cory Larose först åker flyg i X antal timmar, sedan spelar med helt okända människor för att han ska glänsa? Kanadensaren har inte visat något sedan hans första match mot Skellefteå för ett par veckor sedan.
Vad ska man då göra åt denna oförmåga att göra mål? Jag har inget bra svar. Frågade Rönnberg och han konstaterade att det kanske gäller att vända på steken.
Alltså att inte släppa in dessa onödiga mål. Kapa bort ett par utvisningar och sedan vara rejäla i försvaret, hela vägen.
Kanske är det lösningen. Jag vet inte.
Kedjorna som de ser ut i dagsläget fungerar hyggligt bra. Jag skulle vilja se islossning för Kalle Kerman och Jussi Tarvainen, två spelare som jobbar oerhört hårt men som inte får någon poängmässig utdelning.
Laget behöver poäng från Tarvainen och Kerman.
Jag har gnällt på Luleås backar, särskilt på Jaroslav Obsut och Pavel Skrbek. Men jag är inte den som är den.
Är man bra ska man höra det och jag tycker att både Obsut och Skrbek har spelat upp sig.
Hur lång tid ska det egentligen ta att bygga en arena? Här i Skellefteå har man hållit på i lite mer än ett år och ändå är man långt i från färdig.
Mycket ser fortfarande ut som en byggarbetsplats och presskonferensrummet var bland de skabbigare jag sett.
Sedan blir det inte bättre än Coop Arena deluxe i slutändan – det håller inte i längden.
En sak som jag verkligen, verkligen inte förstår är hur landslagsledningen, där för övrigt Roger Rönnberg ingår, kan missa Johan Harju. Allvarligt.
Okej att en av världens bästa hockeyspelare, Peter Forsberg, går in och tar en plats trots att han inte spelat ishockey i någon klubblag den här säsongen.
Men Linus Videll, Södertälje, med sex poäng på 14 matcher och Patric Hörnqvist, Djurgården, med åtta poäng på 14 matcher?
Johan Harju har gjort nio mål och tre assists på 15 matcher.
Jag bara undrar – varför är han inte med?
”Omark är inte heller med”, sa Rönnberg efter presskonferensen.
Nej, men det är väl inte lika konstigt.
Eller?
Djurgårdsmålvakten Daniel Larsson, ursprungligen från Boden, fick inte heller plats. Södertälje, laget som ligger sist i elitserien fick med två spelare. Logik – någon?
Jag förstår inte varför alla haussar stämningen i Skellefteå. Visst, klacken är hygglig. Men resten av läktaren beter sig som vilken sittplatspublik som helst, det vill säga – lever om i medgång. Annars tämligen tyst.
Men det var en riktigt bra hockeymatch. Det kan man inte ta i från någon. Hockey av den här kalibern brukar man inte bjudas på innan landslagsuppehållet om man säger så. Kanske något som Luleå kan ta med sig.
Omgångarna tickar på och poängen trillar in, eller tappas bort.
Fast mark innan jul känns som en nödvändighet om man ska kunna inleda 2008 på ett lugnt och tryggt sätt.
Men då krävs ju skärpan i avsluten.
För även hedersamma förluster är som bekant förluster.