Det blev inte omspel. Förvånade?
Inte särskilt.
Jag är inte helt och fullt beredd att ställa mig bakom alla konspirationsteorier om att Luleå Hockey blir särbehandlat för att det är just - Luleå Hockey. Men det hade onekligen varit intressant om situationen varit omvänd. Om det hade varit stora starka Frölunda som straffats så i det läget. Hade man valt samma linje från förbundet och Hockeyligan? Kanske. Jag vet inte. Men eftersom man tagit det här beslutet nu, innebär det att man måste ta samma beslut om det händer i en SM-final mellan Färjestad och Frölunda. Jo, det är så jag ser det. En passus, alltså. Men visst blir det Färjestad och Frölunda i SM-final. Lagen med seriens bästa målvakter. Inte alls ologiskt på något sätt. Nåväl. Åter till beslutet. Jag blir grymt irriterad när jag läser Tommy Töpels kommentarer om situationen. "Det är en bedömningsfråga", menade Töpel. Nej Tommy, det är inte en bedömningsfråga. En bedömningsfråga är om huruvida man dömer en crosschecking eller inte. Det här handlar om ett regelbrott. Solklart sådant dessutom. Precis som domarkontrollant Lars-Johan Ryhed påpekade efter matchen. Sådant får inte hända på den här nivån. Jag blir dessutom ännu mer förbannad när jag läser beslutet. Så här står det där: "Situation: Strafftidtagaren gör fel och en spelare får sitta för länge på utvisningsbänken, och under den tiden gör det icke felande laget ett mål. Åtgärd: Målet godkänns." Domarens huvudansvar nämns aldrig i beslutet och även om man inte lägger skulden på strafftidtagaren, enligt tävlingsnämndens ordförande Anders Larsson, så gillar jag inte formuleringen. Fegt. Dåligt. Jag vet inte vilka ord jag ska använda. Domare Patrik Sjöberg, "höjdhopparen", den senaste säsongen gjorde ett solklart fel. Sjöberg är inte någon lysande domare men det hör inte hit. Här står det bara klart att han gjort ett fel. Jag tänker inte hänga Sjöberg. Han är en människa, alla människor kan göra fel. Särskilt i en så pass utsatt situation som en elitseriedomare befinner sig i. Det är efterspelet som gör mig rosenrasande. Att domarkontrollanten sitter på rad 17 är ofattbart, klart karln ska sitta i anslutning till sekretariatet. Att man från förbund och liga är så veka att man inte vågar ta ett beslut om omspel är uselt. Ja, det är mycket möjligt att Luleå ändå förlorat matchen. Men rätt ska baske mig vara rätt. Luleå Hockey fick inte den sportsliga chansen i matchen. Okej, säger en del - men det hade ju ändå stått 0-2. Ja, visserligen. Men det är en stor skillnad på att ligga under med 0-2 efter en period och att ligga under med 0-3. När det sedan uppdagades att det blivit ett sådant stort fel är det svårt att flytta fokus. Inte konstigt det heller, bara mänskligt. Situationen då? Tja, visst - Jaroslav Obsut knuffade till Lars Eller. Tja, visst - Jaroslav Obsut satte upp en handske i ansiktet på Lars Eller. Obestridligt. Men ska varje sådan situation, särskilt den med handsken, rendera i en utvisning. Ja, då blir slutspelet sönderblåst. Och här kommer vi till pudelns kärna. Domarbedömningen. Katastrofal, och har så varit under flera säsonger. Ena matchen får du haka, i nästa är det förbjudet. I första perioden åker du ut för varje fasthållning medan det är vilda västern i tredje. Omöjligt för spelarna. Omöjligt för ledarna. Löjligt av domarna. Inom semifattiga sporten basket har man råd med tre huvuddomare. När ska rika Hockeyligan ta det beslutet? Oavsett allt. Tack för underhållningen grabbar. Det har varit en riktig kanonsäsong. Lycka till i NHL, Linus Omark och Johan Harju. Tack för den tid som varit, Tommi Miettinen och Dieter Kalt. Vi ses nästa säsong, Lubos Bartecko.