Krönika: Luleå Hockeys ledare viker ner sig

Jag har inte ens nämnt fansens agerande i lördags. Well. Kluvet i mina ögon. Jag har ofta tyckt att fansen förtjänar mer än en halvdan dag på jobbet. Vi snackar välbetalda, professionella, idrottsutövare. Fansen har rätt att kräva en 100 procentig inställning, om inte annat. Den protest som fansen gjorde var inte riktad mot spelarna utan mot klubben. Men visst var det så att spelarna drabbades i ett läge där de bäst behövde stödet. Tror också att fansen kanske borde tänka efter vad en sådan protest betyder för klubben i form av negativ publicitet. Inte bara i media. Vad tror man att spelarna säger? De som protesten inte gällde men som den drabbade. Hur påverkar det framtida spelarrekryteringar? Vad säger sponsorer? Jag har tidigare skrivit om värvningar som man kan likna rena skämten. Jag har också skrivit att Luleå Hockey tappade målvaktstalangen Daniel Larsson. Larsson stod i J20 bakom dåvarande JVM-målisen David Rautio medan Mattias Modig huserade i J18. Bara så ni vet.
Jag förstår att sportrådet naturligtvis inte går in för att göra dåliga värvningar, jag förstår att det inte går att handla för mer än vad börsen tillåter. Men det är frustration.
Stor frustration.
Jag är less på Luleå Hockey. Det konstaterade jag redan efter plattmatchen mot HV 71. Men nog var jag ändå på plats när laget torskade, igen, mot Modo på lördagen. Less. Det är vad jag är. Inte på spelarna, jag tycker ändå att de flesta kämpar och jobbar. Men jag är less på klubbledningen, på organisationen. På de löften och visioner som klubben har målat upp de senaste åren och som totalt fallit platt. SM-guld 2008? Ha. En rapp och informativ hemsida? Ha. Stark ekonomi? Ha. Bra på att kommunicera? Ha. Lägg där till en bristande kontinuitet på klubbdirektörsstolen och ordföranden som tämligen omgående blir utarbetade. En fråga har jag i alla fall. Hans Chrunak är en av vår tids största idrottsledare med en hel hög mästerskapsmedaljer som förbundskapten för simlandslaget. Chrunak är flitigt anlitad föreläsare när det gäller ledarskap, vinnarkänsla och att vara bäst när det gäller.
Hans Chrunak är fortfarande klubbdirektör i Luleå Hockey.
Borde inte klubben nyttja den resursen på något sätt? Jag säger inte att Chrunak ska ta över matchcoachningen men han har säkert en hel del tips för den mentala biten. För just nu känns det inte som om Luleå Hockey behöver nya tränare - man behöver en psykolog. Helst en bra sådan.

Nu är det sex omgångar kvar och Luleå Hockey drar i väg på en bortaturné. "Skönt" tyckte Roger Rönnberg som då menade att man slipper pressen och visslingarna från hemmapubliken. Men man måste komma ihåg att Luleå Hockey inte har rosat marknaden på bortaplan. Fem vinster, sex oavgjorda och tolv förluster. Tionde plats i bortatabellen, men å andra sidan - nio vinster, sju oavgjorda och tio förluster på hemmaplan skrämmer ingen heller. Frölunda i kväll. Hujedamig. Jag trodde att HV-matchen skulle ge Luleå lite "jävlaranamma" inför Modo-mötet. Men så blev det inte. Och jag kan i min vildaste fantasi inte tro att Modomatchen har gett "jävlaranamma". Snarare hjärnspöken. Däremot kändes det lite bättre sedan jag besökt träningen i går. Jag tycker ändå att stämningen i truppen är bra. Det peppas och snackas, skämtas och jäklas. Måste betyda något i alla fall. Kanske har jag underskattat Mikael Renbergs ledaregenskaper?

Krönika: Luleå Hockeys ledare viker ner sig

Slagläget inför lördagsmatchen mot Modo hade inte kunnat vara bättre. Modo saknade mycket folk och resultaten hade redan innan matchstart till stor del gått Luleås väg. Men istället viker laget ner sig fullständigt. De spelare som ska leda var sämst på planen.