Damallsvenskan förlorade Marta - men fick Piteå.
Inte illa.
Inte illa alls. I kväll är det dags för Piteås allsvenska premiär, den spelas i ett väder som inte alls för tankarna till fotboll men är säkerligen efterlängtad. Själv tycker jag det är svårt att byta fokus nu när sporterna överlappar varandra. Det är likadant på hösten när hockeyn drar i gång medan fotbollen fortfarande spelas. Nåväl. Piteå IF har satsat lokalt och spetsat internationellt. Hur långt det sedan räcker är en extremt svår fråga att svara på. Träningsmatcherna i Stockholm mot Djurgården och AIK gav väl egentligen inga större svar. Djurgårdsmatchen var rent dålig medan man gjorde en stark andra halvlek mot AIK. Men försäsong och serie är två helt skilda världar och det vet de flesta. Att Piteå sedan besegrade fjolårets allsvenska stryklag, Umeå Södra, i genrepet var mer eller mindre ett tvång. Värvningarna då? Stephanie Labbé verkar ha de egenskaper som krävs för att agera stabilt i målet. Lite ledartyp så där. Brittany Timko har redan hittat målet och det lär behövas. Kaylyn Kyle har inte kommit till sin rätta ännu och är väl hittills det enda riktiga frågetecknet. Utöver det har man värvat Maria Åhlund från premiärmotståndaren Kristianstad och hon kommer säkerligen att bli viktig med sin allsvenska rutin. Men jag tror June Pedersen har kapacitet att överraska många den här säsongen. Pedersen har nött bänk i Umeå IK, men mött de bästa på träning. Hanna Ljungberg, Marta och många fler. Varje dag, varje vecka. Det ger, i längden. Pedersen kan spela på alla positioner men ser sig själv som forward och det är också där hon spelade i genrepet mot Umeå Södra. Att sedan June Pedersen verkar vara en allmänt riktigt festlig person är nog bara en bonus. Kanske kan räkna med några härliga citat under säsongen. Om sedan Emelie Lövgren och Lena Blomkvist har tagit nästa steg i utvecklingen tror jag att Piteå har en god chans att hålla sig kvar. På något sätt känns damallsvenskan mer oviss än någonsin. Borta är Marta i Umeå IK. Borta är Linköpings Cristiane. Två profiler fattigare. Vem ska kliva fram då? Tja, varför inte Malmös Renata da Costa, en brasilianska som troligen kommer att ösa in mål. Överhuvudtaget tror jag att Malmö kommer att bli en stark utmanare om SM-guldet. Umeå IK kommer givetvis att finnas med i toppen, Linköping likaså. Men sedan är det jämnare. Mycket jämnare. Det som egentligen oroar mig mest är den allsvenska rutinen och rutinen överhuvudtaget. Piteå IF saknar rutin. Mari Lundqvist och Janina Marklund är de rutinerade rävarna. Men frågan är om de klarar av att bära laget om det börjar gå tungt? Jag tror det, men är inte helt säker. Sedan ska det också bli spännande att se Peter Grundström i rollen som tränare för ett damlag. Jag frågade han om skillnader men han svarade bara att han tränar människor. Oavsett vilket, det ska bli spännande att följa Piteå IF:s säsong. Man kan bara hoppas att den slutar bra. Fotbollen i länet behöver en ljusglimt och Piteå IF är just nu det lag som skiner allra mest.