Krönika: Robin är hjärta och smärta

TÄCKER SKOTT. Robin Lindqvist är en Luleåspelare med uppoffrande speltid. Det gillas av Norrbottens-Kurirens sportchef Malin Öhrlund. Foto: ANDREAS WÄLITALO

TÄCKER SKOTT. Robin Lindqvist är en Luleåspelare med uppoffrande speltid. Det gillas av Norrbottens-Kurirens sportchef Malin Öhrlund. Foto: ANDREAS WÄLITALO

Foto: Andreas Wälitalo

Sport2008-02-28 01:45
Men skriv när det går bra någon gång! Uppmaning från flera läsare. Och visst - nog ska jag skriva när det går bra för Luleå Hockey. Det gick bra mot Frölunda. Absolut. Men hade jag spelat i Luleå Hockey hade jag gått direkt till närmaste kiosk och köpt mig några trisslotter. För nog var det nära. Mycket nära. Men man klarade sig - tack vare hårt, mycket hårt, jobb. De sista sju minuterna i tredje perioden var bland de svettigaste jag varit med om. Satt som på nålar hemma i soffan hos lillebror i Smedsbyn. Hela hockeytokiga familjen, inklusive hunden, på plats och det var spännande.
Sjukt spännande.
Gusten Törnqvist var naturligtvis den stora matchhjälten som lyftes fram i TV-rutan. Med all rätt, Gusten var magnifik många gånger. Tomi Kallio laddade bössan flera gånger om, likaså Andreas Holmqvist. Och Gusten räddade. Men han hade hjälp. Alltså. Jag är så sjukt, sjukt, sjukt imponerad över Robin Lindqvist, Mats Lavander och för den delen även Anders Burström. Shit alltså. Bestämde mig för att ringa upp Robin Lindqvist för att snacka hjärta och smärta. Om man skulle föra statistik över täckta skott tror jag Robin Lindqvist skulle leda den. Överlägset. Jag frågar honom om tankarna i skallen när man kastar sig ner, med huvud och tänder först och täcker ett stenhårt skott. Finns det några tankar alls? Varför gör man det? Och hur känns det i kroppen när pucken träffar? "Man tänker inte så mycket alls. Att gå in och täcka skott, du vet, det är en del av jobbet. Och när man spelar för att vinna måste man göra det. Man offrar allt i det läget. Klart att det gör ont när man blir träffad, men samtidigt är det en skön känsla. Man täcker ett skott med kroppen och pucken går ur zonen. Då känns det som om man räddat laget från en farlig målchans", säger han. Det är hjärta. Det är ta mig tusan ett hjärta, stort och pulserande. Låt ingen säga något annat. Någonsin. "Visa hjärta", ropade publiken vid ställningen 1-1 i matchen mellan Luleå och Modo förra veckan. Robin Lindqvist hade just då varit inne och kört ett stenhårt byte.
"Det är oerhört tråkigt. Alla försöker verkligen göra sitt bästa. Vi måste fokusera på matchen och sedan är det upp till dem på läktaren vad de vill ropa. Men de ska veta att man lägger ner sin själ i varje match", säger Lindqvist och tycker samtalsämnet är lite lätt obekvämt.
Visst är det skönt med en 3-0-seger mot Frölunda. Absolut. Men det är återigen i form av en prestation där man slår ur underläge. I kväll, mot Södertälje, där är det inte underläge. Där är det så lika läge man bara kan komma. Och det är då man skiljer männen från mössen. Det är då hjältar skapas och det är då man ser om det blir en match att minnas efter karriären eller något som man vill, men inte kan glömma. Egentligen gillar jag inte att vara så här dramatisk, men den här gången är det befogat. "Ödesmatcher" skriver vi i media ofta om. Men det här - ja, vad ska man kalla det för? "Det var så kul mot Frölunda, vilken match. Vilket läge vi är i! Att få vara med om det här är oerhört spännande samtidigt som det är en jäkla situation. Men det gäller att njuta också. Vi vet vad vi kan. Nu är det en ny match och ett nytt lag, vi tar med oss allt positivt från Frölundamatchen", säger Robin Lindqvist. Seger mot Södertälje samtidigt som Mora torskar mot Färjestad, då har Luleå 63 poäng. I matchen mellan Brynäs och Skellefteå vet jag inte vad som vore bäst? Det beror helt och hållet på. Väljer man att se uppåt, ja då är det naturligtvis bäst att Brynäs vinner. Ser man neråt, då är tre poäng för Skellefteå det bästa. Men - som gode Torkel brukar säga "oavgjort är alltid mest rättvist". Jag har skrivit tidigare om Robin Lindqvist och rädslan för att 21-åringen ska bli en ny Patrik Tano som bara spelar boxplay.
"Jag vet att jag har offensiv i mig. Det är svårt att spela offensivt i mitt läge, men jag vet att det kommer att komma", säger han.
Man måste komma ihåg att 21-åringen har missat två försäsonger på grund av knäskador och elitseriepremiären har i princip varit hans första match för säsongen. Nu är han hel och frisk. Hoppas, hoppas, hoppas att Luleå Hockey prioriterar en kille som Robin Lindqvist inför nästa säsong. Att man lär av misstagen. De svenska, spelsugna killarna behövs. De som blir etablerade elitseriespelare och som brinner så mycket för Luleå Hockey att de kastar sig framför puckar, med huvudet före. Sådana killar. Som Robin Lindqvist.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!