Krönikan: Plannjas försvar måste bli stabilare
Att se lagets tveksamma inställning, loja insats och sega uppvisning mot Solna i fredags följt av en enerigikick och full-gas-attack mot Sundsvall i går är som att titta på två skilda världar.
Som att se Carlos Wheeler lira. Det vill säga; allt kan hända och händer - men också lite eller ingenting.
Nyckeln till ett eventuellt nytt SM-guld för Plannja ligger inte i deras offensiva kvalite - för den arsenalen har laget sedan Carlos Wheeler anslutit.
Nej, nyckeln stavas, föga överraskande; försvarsspel och det är här Plannja av i dag bjuder på mest berg-och-dalbana.
Laget k-a-n spela bra försvar, när laget vill, vill säga. Och det är, tyvärr, inte varje dag i veckan som samtliga där ute i Plannjalinnen har vaknat på samma defensiva sida.
Tvärtom så är det mer än lovligt vingligt i inställningen alldeles för ofta - precis som de två senaste matcherna är ett solklart exempel på.
Mot Solna - ingenting. Mot Sundsvall - allt. Nästan.
Och segervägen kommer att gå över tungt försvarsspel hela vägen i match efter match,vecka ut och vecka in innan guldet kan hängas om halsen på nytt.
Och Plannja kan. Men orkar de?
Av lagen med gulddrömmar så ser jag dock bara Plannja och 08 Stockholm som kan lira riktigt demonförsvar. Jonte Karlssons gäng är förmodligen tuffast i gebitet i ligan just nu och här går inget lag säkert när slutspelet drar i gång.
Solna har förmågan att släppa till över 90 poäng genomgående men har också ligans hetaste offensiv när skyttet funkar, Sundsvall snitta också över 90 i baken konstant och jag tror, till slut att det blir Dragons fall.
Detta faktum plus att deras bakplansspelare inte håller nog hög klass. Alexander och Hinnant ser inte ut som guldbyggare för mig direkt.
Plannja har verktygen men då måste alla vara på banan samtidigt och så länge som Andrew Mitchell väljer att fisa omkring och fuska i försvarsspelet kan Plannja förlora mot alla lag. Precis som jag skrivit tidigare.
Mitchell måste ta allt ansvar och lite till och det kan vara läger att ge honom en instruktionsfilm på Eric Elliotts spel i den grön/vita tröjan då saker och ting skulle avgöras.
Elliott blev en mästare inte bara för att han hade offensiva jättekvaliteer utan också för att han gick före i försvarsspelet. På det sätter är Elliott den överlägset större av de två tillsammans med det faktum att han också presterade på högsta nivå i den litauiska ligan och i europaspel mot lag, där den typ av spelare som Andrew Mitchell representerar skulle föra en försvinnande tillvaro.
Men. Mitchell kan mycket väl ge Plannja ett nytt SM-guld - för i svensk basket håller han gott och väl.
Men då måste försvarsinställningen vara på on.
Antihjälten Mchael Kingma i Dragons håller också och jag tittade snett över Pontushallens läktare under gårdagens match för att hitta Roffe Öberg som brukar kolla in Plannjamatcherna - men jag såg inte den gamle kämpen i hallen.
Däremot fick jag se hans alter ego. Kingma gav mig härliga minnen från 80-talet då Öberg härjade under korgarna. Lika vänsterhänt avig, stark och krånglig. Nästan obehagligt lika i en spelstil som närmast utrotats - eller som du bara föds med.
nn Luleå Hockey hade stora visioner med guld 2008 som den största av dem alla. Hans Chrunak kom till staden för att öppna dörrarna till större intäkter, mer pengar och därmed ge möjligheter till de stora värvningarna.
Vad har egentligen hänt?
Omsättningen väntas öka - men inte dramatiskt, redan nu flaggas för att satsningen på drömlaget som Kuriren skrev om i förra veckan inte kan realiseras, casch saknas, och nu kommer nästa chock när en av de tilltänkta guldmakarna, Jonas Nordquist, förmodligen väljer spel i Frölunda nästa säsong.
Vet inte varför men när jag hör att Chrunak och kompani bara fick med sig s-e-x sponsorer på en hockeyresa till Florida i förra veckan (klubben hade fyra representanter på samma resa) så får jag en orolig känsla i maggropen.
Rätt eller fel?
Så jobbar vi med nyheter