OS-krönika: En vanlig dag i Vancouver

För det första kokar hela Vancouver av OS-stämning. Staden sover aldrig och alla är otroligt trevliga. Volontärerna i turkosa jackor finns överallt och gör allt i deras makt för att hjälpa dig. Det är helt galet. Dessutom kan du ge dig sjutton på att varenda människa i den här staden älskar hockey. Frågar de var du kommer i från och får veta att du kommer från Sverige blir det första ord de säger - Sedin! Kanadensarna vet vad Sverige är och vilka hockeyspelare som kommer från Sverige. Inte som i USA där de fortfarande blandar ihop Sverige med Schweiz. Min dag börjar med att jag vaknar upp vid 5.30-tiden för att kolla telefonen och se vilka som ringt under min natt. Därefter väntar en frukost på den japanska restaurangen som finns på mitt så kallade hotell. Resan startar sedan utanför hotellet där pressbussen hämtar upp mig och tar mig till tågstationen för vidare transport mot mediecentrat. Väl där är det bara att packa upp och börja jobba. Texter ska skrivas, före lunch handlar det om att producera till morgondagens papperstidning. Eftermiddagen ägnas åt saker som antingen hamnar på webben eller till senare publicering i papperstidning. Vi svenska journalister lever i två tidszoner och jag har knappt koll på vilken dag det är. Det som skiljer från "vanliga" evenemang är att nu är det kvällstidningarna som springer som yra höns för att hinna till deadline. Vår deadline har oftast redan passerats och vi kan ta det lite lugnare. Middagen blir sen och jag är oftast inte tillbaka på hotellet förrän vid 22-tiden på kvällen. Då är det duschen och sängen innan allt börjar om igen. OS är verkligen fantastiskt och det är en ynnest att få vara här. Kollegor från hela världen sluter samman och hela OS-organisationen är helt fantastisk. Busschauffören sa i dag att organisationen lägger två miljoner dollar på presstransporter varje dag. Jag repeterar - varje dag. Helt sjukt. Det har "bara" gått några dagar men vi har fått två svenska guldmedaljer. Varav en var helt oväntad men samtidigt helt rätt. Björn Ferry är en totalt galen idrottsman som säger precis det som faller honom in. Ingen censur alls om man säger så. Däremot måste jag påminna oss om vad vi hade sagt i fall Björn Ferry hade varit vitryss eller estländare och vunnit OS-guld med de resultat han gjort tidigare under den här säsongen. Ni vet. Nu tror jag inte heller att Ferry är dopad men jag tycker ändå att vi ska komma ihåg att bra träning, form och "rätt dag" även k-a-n gälla vitryssar och estländare. Precis som det händer svenskar emellanåt.

OS-krönika: En vanlig dag i Vancouver

Det här är en krönika som berättar lite om hur ett OS-fungerar. Lite en vanlig dag, helt enkelt.