Hur ett OS-silver kan kännas som en besvikelse vet jag inte.
Men jag tror det var både Charlotte Kallas och Anna Haags sätt att åka och snacka innan loppen som fick en att räkna hem en guldmedalj.
När sedan många av de främsta konkurrenterna valde att vila i stället för att åka teamsprinten kändes det på något sätt ännu mer som ett säkert guld.
Hela det svenska entouraget fanns på plats för att se racet. Kungen, drottningen och prinsen satt alla i blågult och hejade.
Efter att ha imponerat och pulvriserat motståndet i semifinalen såg det bra ut även i finalen. Charlotte Kallas första sträcka lovade gott, men sedan kunde inte varken Kalla eller Anna Haag dra ifrån de meter som de hade behövt.
Ingen av dem är ju egentligen några mästarsprinters normalt sett och skulle nog ha haft några meter till. Anna Haag såg på sista sträckan ut att hänga av tyskan Claudia Nystad, men tyskan vägrade ge sig och kom tillbaka.
I den sista backen ner mot stadion såg man tydligt att Nystad hade klart bättre skidor än Haag. Hon gled i kapp och förbi.
Då blev det också tungt att komma igen för Anna Haag och det kan jag mycket väl förstå.
Däremot tycker jag inte att vi ska känna besvikelse. Charlotte Kalla har ett guld och Anna Haag har ett silver sedan tidigare.
Att de båda laddar om för teamsprinten tycker jag är stort.
Och att de dessutom fixar ytterligare en OS-medalj är ännu större.
Jag blev dock fasligt imponerad av tyskorna Nystad och Evi Sachenbacher-Stehle som är rutinerade sprinträvar. De genomförde ett taktiskt korrekt lopp och jag unnar dem segern.
För grannländerna Finland och Norge gick det inte alls bra. Man får komma ihåg att de bästa saknades
i deras lag, men visst borde Astrid Jacobsen Uhrenholt och Celine Brun-Lie klarat sig lite bättre va?
Men oavsett vilket.
Nu har Charlotte Kalla två medaljer med sig hem till Norrbotten. Hittills, bör tilläggas. OS är långt ifrån slut och med den form Charlotte Kalla visar kan det blir mer.
När det gäller stafetten finns chansen, men frågan är hur man ska formera laget.
Kalla, Haag och Anna Olsson är givna. Men sen då?
Vem ska ta fjärde platsen?
Jag säger Magdalena Pajala, hon gjorde en kanoninsats på sprinten och visar form. Något som varken Ida Ingemarsdotter och Britta Norgren Johansson gjort.
Så mitt svar är Pajala.
Få se om vi är överens, jag och kaptenerna.
n n För herrarna tog det roliga slut redan i semifinalen. Teodor Petersson visade tveksam form och efter fallet fick han nog panik och gick in i väggen. Marcus Hellner såg å andra sidan oförskämt fräsch ut och hans kvarvarande tävlingar blir också spännande. Stafettlaget med Hellner, Johan Olsson, Anders Södergren och Daniel Rickardsson kan nog gå långt.