När de flesta av er läser den här krönikan till frukostfikat har jag precis krupit ner i sängen borta i Vancouver. Bara timmar återstår fram till det är start för Charlotte Kalla på 10 kilometer fritt och hennes största medaljchans. Förhoppningsvis har min resa också gått bra, men det får ni läsa om i morgondagens krönika. Mina tankar kring Charlotte Kalla och 10 kilometer fritt är att det är dags för henne att prestera på topp i ett mästerskap med pressen på sig. Det är väl egentligen det enda som man har saknat när det gäller Tärendötjejen. På VM i Tjeckien svarade hon för en magisk uppåkning i stafetten - men det var utan press. De övriga distanserna var inte alls lika bra, även om hon själv påstod att hon var nöjd. Det tror jag inte att hon var. Charlotte Kalla är en vinnarskalle utan dess like och jag tror att det här mästerskapet blir oerhört viktigt för henne. Hon måste visa den säkerheten som riktiga toppåkare har. Inga krascher och stabil utförskörning. Största motståndet står givetvis Marit Björgen för men jag håller också ett varningens finger för Ariana Follis som kan utmana. Sverige kommer att stå stilla när Kalla och de övriga ska ut i spåren och jag hoppas att blickarna sedan riktas mot Tärendö. I positiv bemärkelse. Skidskyttarna hade premiär redan i lördags och jag fick lite ont i magen efter sprinten. Helena Jonsson och Anna-Carin Olofsson har dominerat i världscupen men fick inte alls till det i loppet. Jonsson var öppen och ärlig i sin analys och konstaterade att hon var riktigt besviken. Det som oroar är att skidskyttetjejerna tycker att allt kändes bra i loppet men att de andra bara var så mycket snabbare. Oroande, minst sagt. Jonsson var min absoluta medaljfavorit. Något annat positivt var Damkronornas start på turneringen. Vinst mot Schweiz låter inte så imponerande men en OS-premiär är en OS-premiär. Jag tror att 3-0-segern betyder mycket och man visar ett mycket stabilt spel. Främst försvaret med Umeåtjejen Frida Nevalainen i spetsen och målvakten Kim Martin visar vägen och får mig att tro på medaljer. Vilken valör återstår att se. Sedan är det lite kul att höra Mikael Renberg kommentera damhockey, det hade jag nog inte trott för sisådär fem år sedan. Vädret i Whistler fortsätter att ställa till det och herrarnas störtlopp blev flyttat. Få se hur det blir framöver. Nu när jag är på plats hoppas jag kunnat leverera lite annorlunda läsning. Inte saker som ni ser i TV eller läser i andra tidningar. Jag har några spännande uppslag på gång och förhoppningsvis går de att genomföra. Mina betraktelser kommer från "Bortaplan", men missa för allt i världen inte sportredaktionens övriga medarbetare som skildrar OS från "Hemmaplan". Minst lika spännande och unikt. Slutligen, heja Charlotte Kalla! Nu kör vi!
