Forwarden fick följa slutspelet från bänken

När det roliga av säsongen började hände det som inte fick hända. Korsbandet gick av.

Glädjetårar. Martina Stålvant och Josefin Vesterberg visar glädjetårar efter SM-guldet.

Glädjetårar. Martina Stålvant och Josefin Vesterberg visar glädjetårar efter SM-guldet.

Foto: Petra Isaksson

Basket2016-04-28 21:47

Josefin Vesterberg, 22, skadade knäet mot Visby i slutet av januari. Den första prognosen var att hon klarat sig från en allvarligare skada och säsongen var räddad.

Men sedan kom det slutgiltiga beskedet – främre korsbandet hade gått av.

Under finalserien har Hökenprodukten suttit på bänken och våndats utan att kunna vara med om festen ute på planen.

– Det är helt fantastiskt. Det känns som att hela Luleå, hela Sverige är här. Jag ser verkligen hur tjejerna sliter samtidigt som de är väldigt trötta. Vi har en sådan bra lagkemi i laget. Jag gläds verkligen med tjejerna och det här fantastiska stödet vi har på hemmaplan, säger Vesterberg som blev vald till årets forward i ligan.

– Men visst är det tungt att inte kunna vara med på planen. Jag kan inte hoppa runt där ute.

Forwarden har snittat tolv poäng och åtta returer den här säsongen och med sina 190 centimetrar bidragit till jobbet under korgarna.

Men hon har inte dragit iväg några vattenflaskor i brist på annat från bänken.

– (skratt) Det är inte min stil. Visst lever man sig in och det är en speciell känsla att sitta på sidan av. Men jag har lärt mig mycket av det här och siktar på nästa säsong.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!