Kan ny lag stoppa rasismen mot stjärnorna?

Från pionjären Arthur Wharton via Viv Anderson och fram till Raheem Sterling i dag. En odyssé i den engelska fotbollshistorien innebär dessvärre ett oändligt inslag av spelare som har smädats rasistiskt.

Metamorfosen från en i princip enkom brittisk angelägenhet till den kosmopolitiska mångmiljardindustrin som är Premier League har inte förändrat faktum; rasismens vidriga tryne finns alltjämt där.

De på grund av coronapandemin numera tomma läktarna har inte heller inneburit att de rasistiska tillmälena försvunnit. I stället tar de sig andra uttryck.

Bara den senaste tiden har sju svarta Premier League-stjärnor utsatts för rasism i sociala medier, däribland Manchester Uniteds Marcus Rashford.

Prins William fördömde

Fördömandena har varit många. Bland annat skrev prins William, som är president i det engelska fotbollsförbundet (FA), på Twitter att "det måste få ett slut nu". Internationella spelarorganisationen Fifpro har uppmanat alla globala aktörer att med samarbete snarast hitta en lösning.

Att spelarna numera själva kan anmäla attackerna med hjälp av Premier League må räcka en liten bit – men långtifrån hela vägen. Spelare, tränare och tv-experter är bara några som menar att de ansvariga företagen bakom sociala medier som Twitter och Instagram måste göra mer.

Chelseas ägare och mångmiljardär Roman Abramovitj har meddelat att han ämnar bidra ekonomiskt till klubbens försök att få bukt med rasismen som riktas mot Chelseaspelare i sociala medier. Och idrottsministern Oliver Dowden hade nyligen ett digitalt möte med aktiva och före detta spelare för att diskutera situationen.

Kampanj för två år sedan

Viktiga steg mot att närma sig något som förstås inte bara är isolerat till fotbollen, utan ett gigantiskt samhällsproblem?

Kanske, kanske inte.

Det var snart två år sedan flera av ligans stjärnor deltog i en kampanj som hette "#Enough" – en 24 timmar lång bojkott av sociala medier efter liknande rasistiska angrepp på spelare. Då som nu riktades samma krav gentemot sociala medier-plattformarna.

BBC skriver att de redan 2019 bad om en intervju i ämnet med ansvariga hos Twitter, men att en sådan ännu inte kommit till stånd. En förfrågan hos Facebook – som äger Instagram – besvarades med ett uttalande, som bland annat löd: "Det finns inget utrymme för rasism på Instagram och vi är fast beslutna att ta bort det när vi upptäcker det. Vi vet att det finns mer att göra, och vi kommer fortsätta att jobba tätt med klubbarna, spelarna och fotbollsorganen."

Chockerande ökning

Allt detta ska dessutom sättas i en minst sagt dyster kontext. I höstas meddelade antidiskrimineringsorganisationen Kick it out att det skett en "chockerande ökning" i antalet anmälda fall av såväl rasistiska som homofobiska tillmälen inom den professionella fotbollen i England. Detta återspeglades i inrikesministeriets statistik över hatbrott, som visade på "signifikanta nationella ökningar" de föregående fyra åren.

Visst, ett fåtal individer har spårats och lagförts för några av de rasistiska angreppen i sociala medier de senaste åren. Men annars är förstås anonyma konton emellanåt ytterst svårspårade.

Så, är loppet och hoppet förlorat?

Enligt Daily Mail finns det önskemål från Premier League-klubbarna om att införa begränsningar för att kunna starta ett konto i sociala medier, som identifikation med en e-legitimation. BBC rapporterar också att många vill att de ansvariga bakom plattformarna ska använda sig av artificiell intelligens för att automatiskt radera inlägg med rasistiskt innehåll.

Hoppas på ny lag

Samtidigt arbetar den brittiska regeringen med att senare i år sjösätta vad som beskrivs som en banbrytande nätlag, där teknikbolagen bland annat ska göras juridiskt ansvariga för sina användares nätsäkerhet – och vara ansvariga för olämpligt innehåll inför mediemyndigheten Ofcom. Inlägg av exempelvis rasistisk karaktär måste, enligt lagförslaget, tas bort "utan dröjsmål". I förslaget ingår också ett hot om böter på upp till 10 procent av den globala omsättningen om företagen inte uppfyller skyldigheterna. Det kan även vara tal om straffrättsliga åtgärder för ledande befattningshavare.

"Vi ska ändra lagen", skrev digital-, kultur-, idrotts- och medieminister Oliver Dowden på Twitter på måndagen. "Spelarna ska inte bli skymfade för att de utför sina jobb, nu är det nog."

Det återstår dock att se hur lagstiftningsprocessen fortsätter. Förslaget har å ena sidan fått kritik för att kunna utgöra ett hot mot yttrandefriheten. Å andra sidan fruktar vissa att slutprodukten ska bli urvattnad om de USA-baserade techjättarna hotar att investera på andra ställen än i Storbritannien.

Teknikföretagen påpekar, enligt BBC, att det kanske inte är så enkelt att lösa problemet med rasism på plattformarna som många verkar tro. Inte minst med tanke på att de även måste hantera innehåll med allt från misstänkt terrorism och pedofili till spridning av falska nyheter.

Kick it outs ordförande Sanjay Bhandari är emellertid optimistisk till att den nya lagen kan göra skillnad.

– Det är hoppet vid horisonten, men den kanske inte hinner införas tillräckligt snabbt, så det finns saker som sociala medier måste göra redan nu. De beteendemässiga och kulturella problemen tar längre tid att lösa, säger han till BBC.