BK VrÄken bildades 1977 och har i dag 180 medlemmar i Äldrarna 6 Är och uppÄt. Föreningen Àr frÀmst en barn- och ungdomsklubb men har Àven ett seniorlag pÄ herrsidan sm spelar i division 2.
Inne i Tunahallen hörs barnskrik och studsande bollar. I omklÀdningsrummet andas det klassisk inredning frÄn 70-talet, dock Àr vÀggarna relativt nymÄlade vilket frÀschar upp nÄgot. I hörnet stÄr en bollvagn med basketbollar i brist pÄ förrÄdsutrymmen. Ljuset frÄn de surrande lysrören Àr dovt.
Det Àr hÀr vi sitter ner och trÀffar systrarna Isa och Felicia Ponturo. Det Àr ocksÄ hÀr BK VrÄken drog igÄng sin verksamhet 1977.
â Tuna har alltid varit en ganska starkt omrĂ„de dĂ€r det finns en tradition att idrotta. Det har varit ganska sjĂ€lvklart att börja endera med fotboll, basket eller innebandy. DĂ€r har vi vĂ„r styrka men samtidigt mĂ„ste vi aktivt rekrytera bĂ„de barn och ledare till lagen. Finns det nĂ„got barn i hallen sĂ„ fĂ„r de helt enkelt vara med. Det handlar om att göra det sĂ„ simpelt som möjligt, sĂ€ger Isa Ponturo.
I nulÀget har föreningen fler tjejer Àn killar i ungdomslagen upp till 12 Är. I dessa flicklag har föreningen lyckats med bedriften att se till att vara öppna för alla, oavsett socioekonomisk eller etnisk bakgrund.
â Vi föreningsmĂ€nniskor vill vara aktivt nĂ€rvarande som trygga vuxna pĂ„ omrĂ„det och att vi har bra kontakt med skolorna som finns hĂ€r, kanske frĂ€mst i de yngre Ă„ldrarna. DĂ€r gör vi ett aktivt rekryteringsarbete.
Det sÀger Felicia Ponturo, 26. Hon och hennes syster Isa Ponturo, 28, föddes in i VrÄken via sin pappa Jesper Ponturos engagemang i föreningen och kanske Àr det dÀrför de inte tycker det Àr nÄgon överraskning att klubben lyckas med uppdraget att fÄ barn frÄn alla samhÀllsklasser oavsett bakgrund in i föreningen.
â Vi blev fostrade sĂ„. SĂ„ egentligen gör vi bara det vi blev upplĂ€rda till och de vĂ€rderingar vi fick lĂ€ra oss. KlubbhjĂ€rtat Ă€r stort hĂ€r och det har alltid varit sĂ„, sĂ€ger Isa Ponturo.
Felicia Ponturo fyller pÄ:
â VĂ„r grundtanke Ă€r att alla barn oavsett livsvillkor eller ekonomisk situation ska kunna och vara med och aktivt delta i BK VrĂ„ken. Den ekonomiska situationen eller förĂ€ldrahemmet ska inte vara den avgörande faktorn om man ska kunna idrotta eller inte. PĂ„ Tuna, Mjölkudden och Notviken finns det en enorm kraft och ett stort engagemang för just de hĂ€r frĂ„gorna. Det Ă€r lite VrĂ„kens rötter, sĂ€ger hon.
I ett tidigare reportage har vi berÀttat om ungdomsidrotten pÄ Hertsön och föreningen LuleÄ SK och deras insats för att fostra barn och ungdomar till goda samhÀllsmedborgare. Men ocksÄ om problemen som kan uppstÄ i ett socioekonomisk utsatt omrÄde.
Bland annat belystes svÄrigheterna att rekrytera flickor med utlÀndsk bakgrund in i föreningslivet jÀmfört med pojkar.
I dag berÀttar vi om en annan socioekonomiskt utsatt stadsdel i LuleÄ, Tuna. Men i stÀllet för att titta pÄ fotbollen i Notvikens IK vÀnder vi oss till vinteridrotten basket och BK VrÄken.
Tuna som stadsdel har lÀgst medianinkomst i LuleÄ (250 000 kronor) om vi rÀknar bort Porsön (120 000 kronor) dÀr den lÄga inkomstmedianen har att göra med studenterna pÄ LTU. Tuna har Àven högst antal öppet arbetslösa (4,4 procent) och högst andel med ekonomiskt bistÄnd (10,9 procent) i LuleÄ kommun och toppar Àven kolumnen för andel födda utanför EU/EFTA (27 procent).
Det hÀr skapar sÄ klart utmaningar för kvartersföreningarna BK VrÄken och Notvikens IK. Dels att fÄ in barn frÄn samtliga samhÀllsklasser, dels att fÄ in medlemsavgifter frÄn familjer som inte har möjlighet att betala av olika anledningar.
Felicia Ponturo lade ner sin elitkarriÀr i LuleÄ Basket efter förra sÀsongen och inriktar sig nu pÄ bredd- och ungdomsverksamheten i BK VrÄken under de lediga timmarna efter sitt civila heltidsjobb.
Isa Ponturo Àr ordförande i klubben och hennes lillasyster Felicia Ponturo, som avslutat sin elitkarriÀr i LuleÄ Basket som bland annat innebar tre SM-guld, Àr trÀnare för VrÄkens F12-lag men jobbar ocksÄ aktivt med rekryteringsarbetet.
Hur ser VrÄkens arbete med rekrytering ut?
â Vi gör det tillsammans med LBC (LuleĂ„ basketcentrum) och dĂ€r har vi ett förebildssamarbete som har varit vĂ€ldigt nyttigt för oss, sĂ€ger Felicia Ponturo som sjĂ€lv Ă€r en av förebilderna.
Ăven Allis Nyström frĂ„n LuleĂ„ Basket samt HĂ„kan Larsson och Jonatan Arvidsson frĂ„n BC LuleĂ„ har trĂ€ffat, och trĂ€ffar, barnen bĂ„de pĂ„ Tuna- och BorgmĂ€starskolan med jĂ€mna mellanrum.
Kvartetten har vuxit upp i VrÄkens upptagningsomrÄde och berÀttar om sin resa frÄn liten knatte i Tunahallen och vad det betytt för dem in i vuxenlivet.
Till skillnad frÄn Hertsön har inte Tuna en fast fritidsgÄrd som naturlig samlingsplats pÄ kvÀllarna. DÀrför blir arbetet att profilera sig i skolorna en nyckel.
â PĂ„ senare Ă„r Ă€r det jag som har haft kontakt och varit ute i verksamheten och trĂ€ffat fritidspedagoger och lĂ€rare, sĂ€ger Felicia Ponturo.
â Vi Ă€r ju vuxit upp hĂ€r sĂ„ i början kĂ€nde vi de flesta lĂ€rarna och vi kĂ€nner Ă€ven till mĂ„nga av barnen pĂ„ omrĂ„det via förĂ€ldrar eller Ă€ldre syskon. Dessutom kĂ€nner folk pĂ„ omrĂ„det igen oss och det gör det ju Ă€nnu lĂ€ttare nĂ€r man ska fĂ„ kontakt, sĂ€ger Isa Ponturo.
I sammanhanget ska det ocksÄ nÀmnas att BK VrÄkens upptagningsomrÄde, förutom Tuna Àven inkluderar Mjölkudden, Notviken och Karlsvik. Tre omrÄden som skiljer sig ganska markant nÀr det kommer till medianinkomst jÀmfört med Tuna.
VrÄkenfostrade trion HÄkan Larsson, Allis Nyström och Jonatan Arvidsson har alla tre hÀngt i Tunavallen under uppvÀxten.
Ordföranden visar upp siffror pÄ hur det ser ut bland medlemmarna i föreningen. Flera saker sticker ut i siffrorna. I Äldrarna upp till 12 Är Àr det 65 flickor jÀmfört med 58 pojkar.
â Vi har de senaste tio Ă„ren varit fler tjejer. Det har varit nĂ„gra Ă„r dĂ€r det var ganska dött bland killarna men de har börjat komma i gĂ„ng bĂ€ttre Ă€ven dĂ€r. Nu Ă€r basket vĂ€ldigt hett och det har blivit en identitet att vara basketspelare för barnen, sĂ€ger Isa Ponturo.
I reportaget om Hertsön, dÀr 15 procent Àr födda utanför EU/EFTA, belyste bÄde fritidsgÄrdens Gustav Uusihannu och Bengt Augustsson, ordförande i LuleÄ SK, svÄrigheterna med att rekrytera flickor med utlÀndsk hÀrkomst till idrotten.
PÄ Tuna, dÀr alltsÄ 27 procent av befolkningen Àr födda utanför EU/EFTA, finns det en mÀngd barn frÄn den kategorin som kan lockas till föreningslivet.
HÀr har VrÄken lyckats nÄ fram, bÄde pÄ pojk- men framförallt pÄ flicksidan, vilket sticker ut.
â Det Ă€r ju svĂ„rt att föra en statistik pĂ„ det, beroende pĂ„ var man drar grĂ€nsen. Men om vi ser till första-, andra- och tredjegenerationens invandrare sĂ„ Ă€r det, om jag höftar, mellan 40â50 procent i flicklagen. Det blir vanligare och vanligare, sĂ€ger Felicia Ponturo.
Medan andra idrotter har svÄrt att fÄ in just den mÄlgruppen sÄ lyckas alltsÄ basketen med det.
Vad Àr hemligheten bakom fenomenet?
â Jag tror vi har sĂ„ pass lĂ„ga trösklar vilket gör det lĂ€ttare för oss att dĂ„ med dem och att de fĂ„r vara kvar. Vi har ju mĂ€rkt nĂ„gon gĂ„ng nĂ€r vi nĂ€mnt medlemsavgiften sĂ„ Ă€r det nĂ„gra barn borta nĂ€sta trĂ€ning. DĂ„ fĂ„r vi kliva in och prata med familjerna, sĂ€ger Isa Ponturo.
Tunaskolan och BK VrÄken har ett samarbete dÀr Felicia Ponturo trÀffar personal och framtida och nuvarande adepter i föreningen.
Ordföranden visar upp siffror pÄ att det i nulÀget Àr 105 av totalt 180 medlemmar i föreningen som betalat medlemsavgiften.
Hur löser ni det?
â Vi har alltid varit vĂ€ldigt duktiga pĂ„ att söka stöd pĂ„ olika sĂ€tt. Men rent statistiskt har vi nog gĂ„tt minus mĂ„nga Ă„r eftersom det har varit svĂ„rt att samla in medlemsavgifterna dĂ„ vi har varit mer generösa dĂ€r och haft fingertoppskĂ€nsla pĂ„ vem som kan betala och vem som inte kan det, sĂ€ger ordföranden.
Ăr det hĂ€r nĂ„got ni pratar öppet om?
â Vi Ă€r öppna med det men visst har det förekommit att nĂ„gon förĂ€lder frĂ„n ett mer vĂ€lbĂ€rgat omrĂ„de (Mjölkudden, Notviken) har haft synpunkten "Varför ska vi betala men inte vissa andra?". DĂ„ fĂ„r vi förklara att det Ă€r sĂ„ hĂ€r vi kör i VrĂ„ken och om det inte passar sĂ„ behöver man inte vara med. Vi Ă€r noggranna med att barnen inte ska kĂ€nna sig utpekade med "Du har inte rĂ„d", utan vi sköter det under ytan, sĂ€ger Isa Ponturo.
â Vissa förĂ€ldrar kan skrika ganska högt, men generellt sĂ„ finns det en omrĂ„desgemenskap och en förstĂ„else i 90 procent av fallen, sĂ€ger Felicia Ponturo.
En förening utan sponsorer och föreningssÀlj, som samtidigt Àr generösa med medlemsavgifter.
Hur fÄr ni ihop det?
â Vi fĂ„r kĂ€mpa och jobba lite hĂ„rdare, vi i styrelsen fĂ„r sĂ€kert göra ett större arbete Ă€n vad mĂ„nga andra föreningar behöver göra. Men Ă€ven coacherna i varje lag fĂ„r jobba hĂ„rt dĂ„ det inte finns sĂ„ mycket förĂ€ldrastöd. Vi löser det Ă€ndĂ„ ganska bra, det viktigaste Ă€r att alla fĂ„r vara med, sĂ€ger Isa Ponturo.
NÀr andra kvartersföreningar i LuleÄ har bÄde stora och smÄ sponsorer som hjÀlper till ekonomiskt, har VrÄken gÄtt en annan vÀg.
â Vi har inte jobbat med nĂ„gra sponsorer pĂ„ nĂ„gra Ă„r. Visst kan det vara ett alternativ, man ser ju att fotbollsklubbarna i LuleĂ„ har mĂ„nga sponsorer.
Ur ett samhÀllsperspektiv borde er verksamhet locka sponsorer?
â Jo, sĂ„ Ă€r det ju och det Ă€r nĂ„got vi kanske behöver titta pĂ„, sĂ€ger Isa Ponturo.
Systrarna Isa och Felicia Ponturo brinner för sin moderklubb BK VrÄken. De berÀttar om utmaningarna de stöter pÄ för att föreningen ska vara öppen för alla, Isa i sin roll som ordförande i föreningen, Felicia som trÀnar ett av flicklagen samt leder projektet Nattidrott pÄ fredagskvÀllar i Tunahallen.
Kontakten med förÀldrar till barn med utlÀndsk hÀrkomst i föreningen Àr inte alltid helt lÀtt.
â Man fĂ„r försöka pĂ„ olika sĂ€tt. Ibland gĂ„r vi via skolan, ibland nĂ€r de visar sig i hallen försöker vi förklara hur vi jobbar. Det Ă€r lite olika hinder. Kanske Ă€r det att de inte förstĂ„r hur svenskt föreningsliv fungerar, för det Ă€r ju ganska komplicerat. Och ibland Ă€r det rent ekonomiska problem, att man som förĂ€lder kanske inte prioriterar att köpa nya basketskor till sitt barn, sĂ€ger Isa Ponturo.
Stöter ni pÄ familjer dÀr det finns det kulturella hinder som gör att tjejer inte kan eller fÄr idrotta?
â Jag som jobbar inne i sjĂ€lva verksamheten mĂ„ste sĂ€ga att det inte Ă€r nĂ„got som mĂ€rks av hĂ€r. Dels med tanke pĂ„ att vi har fler aktiva tjejer Ă€n vad vi har killar med utlĂ€ndsk hĂ€rkomst som Ă€r aktiva i dag. Det Ă€r klart det existerar men vi ser det inte som ett stort problem, sĂ€ger Felicia Ponturo.
Medlemsavgifterna för de yngsta barnen (6â12 Ă„r) Ă€r pĂ„ 750 kronor och 1 200 kronor för 13 Ă„r och uppĂ„t.
â Men spelarna i de Ă€ldre lagen fĂ„r möjlighet att döma bort sina avgifter, eller göra andra uppdrag som att sitta i sekretariatet eller trĂ€na ett lag med barn i föreningen. Vi har jĂ€ttemĂ„nga ungdomar som Ă€r trĂ€nare i de olika lagen, och de behöver inte betala avgift, sĂ€ger Isa Ponturo.
pÄ kvÀllarna fylls Tunahallen med barn och ungdomar frÄn bÄde BK VrÄken och Notvikens IK.
PÄ ledarsidan i föreningen ser det helt annorlunda ut jÀmfört med LuleÄ SK ute pÄ Hertsön. Systrarna Ponturo kÀnner inte alls igen sig i det LSK-ordföranden Bengt Augustsson beskrev i svÄrigheten att fÄ in mÄngfald pÄ ledarsidan.
â Hos oss Ă€r det nĂ€stan tvĂ€rtom, jag tror vi har fler ledare med utlĂ€ndsk hĂ€rkomst i föreningen. Hos oss stĂ€ller de upp och sĂ„ fort hallen Ă€r öppen sĂ„ Ă€r de hĂ€r. JĂ€mfört med en vanlig Svensson sĂ„ Ă€r det lĂ€ttare att fĂ„ ledare med utlĂ€ndsk hĂ€rkomst till oss. Det kanske har att göra med den föreningskultur vi har, sĂ€ger Isa Ponturo.
â Vi inom basketen fĂ„ngar upp framtida unga ledare redan nĂ€r de Ă€r aktiva som spelare. BĂ„de som framtida coacher men ocksĂ„ som domare. Det gĂ€ller att vĂ„ga frĂ„ga och det handlar mycket att ge dem förtroende. SĂ„ lĂ€nge vi tror pĂ„ dem och ger dem chansen sĂ„ kommer de visa att de Ă€r fantastiskt duktiga pĂ„ det de gör, sĂ€ger Felicia Ponturo.
Vad Àr den stora utmaningen för föreningen?
â Att fĂ„ ideella krafter att stĂ€lla upp och ha en hĂ„llbar ekonomi. Det gĂ€ller att hitta fler föreningsmĂ€nniskor och dĂ„ framförallt unga ledare och vuxna förebilder som kan fördela ansvaret pĂ„ varandra, sĂ€ger Felicia Ponturo.
Förutom sin roll som trÀnare för BK VrÄkens F12 leder hon Àven samhÀllsprojektet Nattidrott pÄ fredagskvÀllar i Tunahallen för barn och ungdomar pÄ omrÄdet.
Som ett litet substitut till en fast fritidsgĂ„rd anordnar VrĂ„ken tillsammans med LuleĂ„ kommun Nattidrott pĂ„ fredagskvĂ€llar mellan 19.00â23.00 i Tunahallen dĂ€r ungdomar mellan 13â20 Ă„r Ă€r vĂ€lkomna. PĂ„ lördagar Ă€r det Nattidrott i Porsöhallen, ledare för projektet Ă€r Felicia Ponturo.
â Det Ă€r en plattform för spontanidrott med syfte att sĂ€nka tröskeln och fĂ„nga upp de barn och ungdomar som inte Ă€r aktiva inom den organiserade idrotten. Det har blivit en viktig komponent pĂ„ omrĂ„det hĂ€r, sĂ€ger hon.
Tuna i siffror
Befolkning: 1 767 (Högst: Porsön 5 475. LÀgst: Niemisel 404.)
Medianinkomst: 250 000 (Högst: Lulsundet 412 000. LÀgst: Porsön 120 000.)
FörvÀrvsarbetande: 70 procent (Högst: HÀllbacken 93. LÀgst: Porsön 49.)
Eftergymnasial utbildning: 27 procent (Högst: Lulsundet 68. LÀgst: Niemisel 21.)
OhÀlsotal (dagar): 24 (Högst: Malmudden 34. LÀgst: HÀllbacken 9.)
Ekonomiskt bistÄnd: 10,9 procent (Högst: Tuna 10,9. LÀgst: HÀllbacken och BÀlinge 0,0.)
Ăppet arbetslösa: 4,4 procent (Högst: Tuna 4,4. LĂ€gst: BĂ€linge: 0,2.)
Födda utanför EU/EFTA: 27 procent (Högst: Tuna 27. LÀgst: BrÀndön, MÄttsund, KlövertrÀsk 1.)
KÀlla: Sociala kompassen i LuleÄ kommun 2022 gjord av Statisticon.