Starten i Norrby IF var strålande. Han fick stort förtroende av dåvarande tränaren Simon Eriksson, om än på en ovan position.
– Jag fick hoppa in som högerback i en försäsongsmatch, och han tyckte det gick så bra att jag fick fortsätta där. Jag gjorde också vårt första mål förra säsongen. Och efter det fick jag spela från start i sex matcher. Men jag kände väl inte att jag fick ut allt jag har i mig i den där rollen. Vi slog mycket långbollar och det var sällan jag hann upp, säger Patrik Pettersen.
Framåt sommaren fick han chansen i den vänsterytterroll han trivs bäst.
– Jag fick starta som ytter i en match och hoppade in i två, och jag lyckades göra två mål. Då kändes det verkligen som att jag var på gång, säger han.
Men inför den sista matchen innan sommaruppehållet kände han att det var något som var fel.
– Redan två veckor tidigare hade jag känt att det var något med mitt ena knä. Men det gjorde inte ont, och jag fortsatte att träna och spela. Fast jag började besväras av det i den sista matchen. Så jag bestämde mig för att kolla upp det, säger han.
Det var inte förrän i början av november Patrik Pettersen kunde gå för fullt igen.
– Det var en sena under knäskålen som var inflammerad. Jag hade ingen blodcirkulation där. Det kändes bättre efter att jag hade varit på stötvågsbehandling. Jag testade också att börja träna. Men då fick jag ett bakslag. Så det var bara att vila igen. Och det dröjde ganska länge innan jag fick veta vad problemet berodde på, säger han.
Hur var den där tiden?– Den var mörk. Jag funderade mycket. Och det kändes väldigt frustrerande, jag flyttade ju hit för att spela fotboll.
Sedan berättar han:
– Men jag träffade min flickvän under den där tiden. Det hjälpte mig. Hon har också haft mycket problem med skador. Så jag kunde prata med henne om det. Det var verkligen skönt att ha det stödet.
Känns knät bra nu?– Det känns faktiskt riktigt bra. Jag har inte känt av det sedan i slutet av oktober. Så nu handlar det bara om att komma i form, och att övertyga tränaren om att jag bör spela.
Det var Elfsborg IF:s sjukgymnast Johan Meldo som listade ut vad knäproblemet berodde på.
– Det var en lagkamrat som har spelat för dem som tipsade mig om honom. Och det tog bara honom en kvart att komma på vad det var. Det visade sig att mitt vänstra ben var betydligt svagare än det högra. Rörligheten var inte heller så bra. Men han gav mig ett program med enbensövningar. Och tre veckor senare var jag tillbaka i träning igen. Tyvärr var det bara en vecka kvar av säsongen då, säger han.
Superettan-premiären mot IK Frej missade han.
– Jag blev sjuk natten innan matchen. Det var någon form av influensa, men jag tror inte att jag hade fått starta ändå. Och det är nog inte aktuellt nästa match heller. Men förhoppningsvis får jag spela i matchen efter den, säger han.
Han fick däremot hoppa in i den sista matchen i svenska cupen.
– Jag fick spela en halvtimme, och ställde till en del oreda för motståndarna. Det känns som att jag är på gång och börjar hitta självförtroendet igen, säger han.
Hans mål inför säsongen är att ta en ordinarie plats i laget, och att Norrby bytt tränare tror han inte behöver vara till hans nackdel. Han har inte heller gett upp drömmen om allsvenskan.
– Det är tråkigt att det blev som det blev förra året, men jag ska revanschera mig och ta en ordinarie plats. Jag gillar också vår nya tränares spelidé. Det känns tydligare än förra året. Nu vet jag ju dessutom att jag håller på den här nivån. Och även om jag inte är någon talang längre så har jag fortfarande mina bästa år framför mig, säger Patrik Pettersen.