Assi spelade 2–2 på bortaplan mot Östersund och hade ett fint utgångsläge.
637 åskådare hade sökt sig till Billerud Arena i Risögrund.
Och de fick sig en nagelbitare.
Hemmalaget utgick lågt med försvaret och satsade på kontringar.
Östersund dominerade mittfältet och stod för bollinnehavet med ett fint passningsspel och rörlighet.
– De var starka och tryckte på, säger Assimittfältaren Viktoria Kenning.
Östersundsanfallaren Frida Sjöberg gjorde båda målen i första mötet. Strax innan halvtid var hon ytterst nära att ge gästerna ledningen med 0–1, men avslutningen satt tätt utanför bortre stolpen.
Assi kunde gå till halvtidsvila med två ben i elitettan. I och med att laget gjort två mål på bortaplan så hade 0–0 räckt till avancemang.
– Vi kände att vi behövde ligga närmare deras spelare, men vi ville inte stänga matchen utan gick för seger, säger Viktoria Kenning.
Men Östersund ville annat. Redan efter en minut in på den anda halvleken kom 0–1. Och det var givetvis Sjöberg som höll sig framme på en nickskarv och lobbade över Assimålvakten Elin Rutberg Pettersson, som var bäst i hemmalaget.
– Förjäkligt, men det var mycket tid kvar, säger Kenning.
Tillsammans med lagkamraterna i Assi stångade hon sig blodig mot ett tätt Östersund anförda av de stora mittbackarna Caroline Röstlund och amerikanskan Birgit Reder.
Assi hade väldigt svårt att komma förbi dessa bjässar och utnyttjade inte kanterna till fullo.
– Vi ville inte spela i mitten. Det blev för mycket i första halvlek, men fick inte till några klara inlägg i andra, säger Assitränaren Joukko Liakka.
Assi försökte hittar vägar till en kvittering, men Östersund var numret större och kunde rättvist dirigera resultatet till seger. Efteråt utbröt stort jubel hos gästerna och i hemmalaget kom tårar efter besvikelsen.
– Nu ska vi summera den här säsongen. Vi har ett bra lag och vi vill uppåt. Vi har gjort 92 mål och släppt in 14. Vi har det som krävs, men då måste vi visa det när det gäller som mest. De hade duktiga individuella spelare, men det har vi också, säger Kenning och fortsätter:
– Det räckte inte i år heller. Det känns jäkligt tråkigt. Vi har lägen, men de sätter sitt och det avgör.
– Nu känns det tomt och surt, menar Assitränaren Jouko Liakka.