Ingen lyckades hänga med när Mohammadreza Aboortorabi stormade fram längs den 4,4 kilometer långa sträckan och noterades för tiden 13.53. Det finns ju dock en mycket förståelig orsak till hans överlägsenhet.
– Jag är ju professionell och har tävlat för det iranska landslaget. Det kändes kul att springa här och jag visste ju att jag var favorit, säger Abootorabi.
För drygt tre månader sedan flyttade han till Sverige för att utvecklas som löpare och tävlar nu för Lulekamraterna. Han bor på en flyktinganläggning i Boden, men åker hela tiden till Luleå för att träna.
– Jag tränar varje dag i Arcushallen och kom hit idag för att få bra träning. Jag ska ju egentligen tävla på en mycket högre nivå, förklarar Abootorabi.
Den bittra kylan under loppet var inget hinder för den 27-årige iraniern som vet att han måste anpassa sig för att uppnå sina mål.
– Det var lite kallt, men det var inga problem. Jag har en vision och då tänker jag bara på det. Jag hoppas att jag kan fortsätta springa i Sverige och komma med i landslaget här, säger han.
Årets upplaga av skinkloppet blev betydligt kortare än vanligt på grund av att man hade grävt av banan på två ställen. Den ordinarie distansen på 7,4 kilometer blev därför förkortad till 4,4. Det fick bland annat årets kvinnliga segrare Nina Lintzén från hemmaklubben Stil att känna sig något otillfredsställd.
– Jag hade ju hoppats kunna slå banrekord på den vanliga distansen. Nu känns det bara som att vi har sprungit en kort intervall och jag blir bara sugen på att springa ännu mer, förklarar hon.
Det tog bara drygt sjutton minuter för henne att runda banan och den stora behållningen med loppet blev istället det som väntade efter själva genomförandet.
– Det är alltid kul att få med sig en julskinka hem till julbordet, skrattar Lintzén
Tävlingen lockade även deltagare utanför Norrbotten. Stockholmaren Robin Bassili och Umeåfödde Philip Svensson ställde upp och hade förberett sig noga inför loppets utmaningar.
– Det blev en tidig frukost och vi har ätit och sovit mycket. Vi har haft den här tävlingen att sträva mot ett tag nu. Det är kul att många springer samtidigt på samma sträcka. Då får man små horn och går in i tävlingsläge, berättade dem inför starten.
Vad är målet?
– Skinka är gott, så det är väl att vinna en julskinka och få fira lite julafton innan man far hem.
Själva loppet blev en tuff resa för killarna som upplevde en rejäl kraftansträngning.
– Det var förjävla jobbigt, men det är alltid skönt att springa, säger Bassili
– Jag kom ju före dig i alla fall och det var det viktigaste, tillägger Svensson och skrattar.