"Jag hittade en stil som passade mig"

När Thomas Fogdö ställde upp i sin första slalomtävling hittade han inte ner. En karriärsstart som hade fått många att fundera över ett annat vägval i livet. Men Thomas Fogdö hade redan i unga år en medfödd envishet och nyfikenhet som hjälpte honom att bli en av världens bästa inom sporten. Samma karaktärsdrag som var till stor hjälp när han fick beskedet att livet aldrig mer skulle bli som förut.

Redan innan tonåren var Fogdö en av de bättre åkarna från norra Sverige. På skidgymnasiet i Gällivare började han slipa tekniken och som 18-åring kom den första stora framgången när han blev tvåa i junior-VM. Året var 1988 och Gällivareåkaren fick göra världscupdebut som dock blev ett misslyckande. Men stenen var i rullning och det var egentligen bara en tidsfråga innan den målmedvetna Gällivaregrabben skulle lyckas.

Vann slalomcupen
Det skulle dock dröja till december 2000 innan Thomas Fogdö skakade om världseliten på allvar. I Madonna di Campiglios slutade han på en sensationell andraplats vilken han följde upp med ännu en silverplats i Kranjska Gora veckan därpå.

En slalomspecialist var född. Säsongen 1992-93 nådde Gällivareåkaren toppen när han vann den totala slalomcupen och vid utgången av 1993 hade han totalt fem VC-segrar på sin meritlista. Den tidens stora namn var Alberto Tomba och Thomas Fogdö var en av åkarna som hade kapacitet att utmana italienaren.

Säsongen 1994/ 95 startade bra för honom innan livet plötsligt tog en helt ny vändning.

Kämpade med kryckor
Under ett träningspass i Åre i februari 1995 föll Thomas Fogdö olyckligt när han skulle åka mellan två backar. En skida utlöste och han föll och bröt ryggen. Han blev förlamad från midjan och neråt och karriären var över.

Tanken på att han aldrig mer skulle kunna gå kämpade han hårt mot till en början. Hemma i Gällivare tränade han med kryckor och stålbandage lindade runt knän och fotleder. I ett försök att lära sig gå igen kämpade han runt en sträcka på 500 meter.

Varvtiden runt slingan låg på 40 minuter.

- Inte ens Skalman hade varit stolt över den tiden, säger Thomas Fogdö och ler.

Han insåg till slut att han hade mött sin överman. Att lära sig bemästra skidåkningen var en sak - att lära sig gå igen någonting helt annat.

- Jag trodde att om jag tränade nog mycket skulle jag lära mig gå igen, det var verkligen en kamp. Men jag gav upp det när jag insåg att jag skulle bli tvungen att offra alldeles för mycket tid för det. Livet kändes för kort för att fortsätta den kampen.

Läkarna var väldigt tydliga med hur allvarligt läget var direkt efter olyckan och det är Thomas Fogdö glad för. Det tog dock flera år innan han verkligen förstod vad det innebar att leva som förlamad.

- Det dyker fortfarande upp situationer när jag tänker "jaha, skulle det där också bli svårt" och jag tror att det kommer att vara ett livslångt lärande för mig.

Trots att första kvartalet av 1995 på ett sätt är en mörk period i Thomas Fogdös liv och så var den samtidigt väldigt ljus. Värmen och omtanken som han fick från människor i hans närhet gjorde att motgången blev lättare att klara av.

- Stödet var fantastiskt och det kom inte bara från skidvärlden utan även från människor jag aldrig hade träffat. Det var oerhört värdefullt för mig och det kommer jag aldrig att glömma.

En "fladdrig" stil
Thomas Fogdös stora idol och förebild var Ingemar Stenmark. Båda två tävlade i en absoluta världstoppen men när det gäller åkstilarna så fanns det en markant skillnad. Medan Ingemar Stenmark var fysisk och kompakt i sin åkning var Thomas Fogdö lång, gänglig och lite "fladdrig".

- Sedan hade jag inte Stenmarks tekniska briljans men jag hittade en stil som passade min långa kropp och det fungerade ju hyfsat. Långa skidåkare innebär att det blir mycket massa som ska röra sig men det ser nog värre ut än vad det är. Jag hade nog bättre koll än vad det såg ut som, säger han och skrattar.

Det har gått drygt 17 år sedan Thomas Fogdö tävlade senast och förändringen
inom sporten beskriver han som enorm. Dels så har utvecklingen när det gäller utrustningen tagit stora steg framåt och konkurrensen mellan åkarna är i dag mycket tuffare. Det är aldrig på förhand säkert vilka som kommer att få kliva upp på pallen och favoriterna kan byta plats under säsongen. Även underlaget har förbättrats avsevärt.

- Och det gör att det på ett sätt är mycket roligare att följa sporten, säger Fogdö.

Njuter av nya livet
Efter sin framgångsrika karriär i pisterna har framgångarna fortsatt för den i dag 42-åriga Thomas Fogdö. Sedan 1996 arbetar han tillsammans med idrottspsykologen Johan Plate och duon driver i dag ett företag som är inriktat mot prestationspsykologi. Thomas Fogdö besökte under veckan Kulturens hus i Luleå där han föreläste om sina erfarenheter under rubriken "Motstånd och svårigheter - hinder eller drivkraft". Den blyga grabben från Gällivare som aldrig kunde tänka tanken att prata inför en stor publik håller i dag 50-70 föreläsningar per år.

Och njuter av det.

- Det här är egentligen tvärs emot vem jag egentligen var och jag kan fortfarande bli nervös. Men jag tycker det är vansinnigt roligt, säger han.