Jag skulle kunna sparka in öppna dörrar och peka på hur jävligt det är för motståndarna att spela i Haparanda. Hur det andas bakgård över den kantstötta hallen och att försäljaren i biljettluckan avråder från att köpa sittplatsplåtar eftersom ”det bara finns platser kvar längst ner” - på en treradig läktare.
Här hör spelare och domare vad publiken skriker (och de skriker) och trots att det är en given mardrömsresa för motståndarna är det egentligen skit samma. Det är dags att släppa det där nu.
Asplöven är mer än så.
Asplöven är framförallt ett bra lag. Och det är det stora problemet för motståndarna i hockeyallsvenskan.
Om vi ska snacka om obekvämt motstånd och mardrömsresor är det på tiden att vi börjar prata om det som händer på isen.
Det är inte kul att möta Asplöven. Men det beror inte på att det är någon oöm raggarhockey laget bjuder på. Nej, anledningen till att det blir jobbigt att möta Asplöven i vinter är att de åker skridskor, hittar kombinationer, de har spets och bredd.
De håller högre kvalitét än jag och många andra trott.
År efter år tippas laget i botten. Men det finns ingen anledning till det längre.
Det tog en period innan Malmö - stora, starka, ständigt topptippade Malmö - såg ut att kunna hota Asplövens seger.
Malmö tvingades till massor av utvisningar och fula knep, samtidigt vände Haparandalaget andra kinden till och körde vidare som om de där skåningarna inte var någonting att bry sig om.
Karlskoga, AIK eller Malmö spelar ingen roll. Asplöven hotar alla lag i den här serien och även om jag inte ska stå och ropa kvalserien eller topplag så är det dags att vakna.
Spelarna i Asplöven har alltdi vetat om det, Hockeysverige börjar inse det - nu är det bara Haparanda och Torneå som behöver inse - att det spelas bra hockey i Arena Polarica.
Publiksiffrorna är så här långt den enda besvikelsen. Hockeyallsvenskan innehåller många bra lag - och Asplöven kan slå dem alla.
Åk hit och titta för bövelen.