Foto: PÀr BÀckström / Frilans
En av de första Thomas Fröberg ringde efter klubbdirektören Stefan Enbom hade hört av sig och frÄgat om han var intresserad av jobbet som sportchef i LuleÄ Hockey var den sparkade Stefan Nilsson.
â Inget hĂ€nde förrĂ€n för nĂ„gon vecka sedan, och jag ville inte att han skulle fĂ„ för sig att nĂ„got hade skett bakom ryggen pĂ„ honom. Jag vill att vi ska ha en fortsatt bra relation. Det vi har alltid haft det. NĂ€r vi sprungit pĂ„ varandra har vi alltid stannat och snackat, sĂ€ger Thomas Fröberg.
â Jag har sagt att han Ă€r vĂ€lkommen att komma förbi kontoret nĂ€r han vill, tillĂ€gger han.
Han gillar det redan pÄbörjade lagbygget.
â Det ett perfekt lĂ€ge för mig att komma in sĂ„ hĂ€r, gĂ„r det bra kan jag sĂ€ga att det var min förtjĂ€nst och gĂ„r det dĂ„ligt sĂ„ har jag andra att skylla pĂ„, sĂ€ger Thomas Fröberg och garvar.
Ăven han och vice sportchefen Ulf Engman har kĂ€nner varandra sedan förr.
â Vi Ă€r ett gĂ€ng sportchefer som brukar hĂ„lla ihop nĂ€r vi har vĂ„ra möten och han Ă€r en av dem, sĂ„ han la nog ett gott ord för mig, sĂ€ger Thomas Fröberg och ler.
â Jag tror att vi kommer fungera otroligt bra ihop, fortsĂ€tter han.
Anledningen till att han bestÀmde sig för att lÀmna Oskarshamn var att han ville prova pÄ att jobba i en större klubb, och han fick en bra kÀnsla nÀr han och Stefan Enbom trÀffades i Stockholm i slutet av förrförra veckan.
Jag antar att du Àr medveten om det yttre tryck som finns hÀr i LuleÄ?
â Jag vet vilka förvĂ€ntningar folk har, och hade inte tagit jobbet om jag befarade att jag Ă€r för svag för att hantera det. Jag hade faktiskt tackat nej om föreningen inte haft som mĂ„l att vinna guld. Min dröm har alltid varit att vinna guld, och om de inte haft det sĂ„ hade jag lika gĂ€rna kunnat stanna hemma.
Vilken typ av sportchef Àr du?
â Jag vill ha högt i tak och förvĂ€ntar mig att alla jobbar lika hĂ„rt som mig. Sedan Ă€r jag vĂ€ldigt öppen av mig. Jag har fĂ„tt höra att jag har sanningstouretts, sĂ€ger han â och konstaterar skrattandes att det tog emot att ljuga nĂ€r jag ringde och frĂ„gade om hans och Stefan Enboms möte i Stockholm â sedan fortsĂ€tter han:
â Jag Ă€r en riktig nörd och Ă€r ofta ivĂ€g och tittar pĂ„ spelare. Jag tycker det Ă€r viktigt att göra det och bygga relationer. Ăr man ute i god tid gĂ„r det ocksĂ„ att göra fynd. DĂ„ var exempelvis sĂ„ jag lyckades att fĂ„ Jiri Smejkal till Oskarshamn. Jag har för vana att informera agenterna om var jag kommer vara. SĂ„ de brukar boka in möten för att fĂ„ berĂ€tta om sina klienter. NĂ€r man har den typen av relation till dem Ă€r det ocksĂ„ lĂ€ttare att stĂ€lla hĂ„rdare krav.
Vad var det som gick fel under din sista sÀsong i Oskarshamn?
â Det Ă€r svĂ„rt nĂ€r man har en sĂ„ lĂ„g budget som vi hade, vissa spelare kostar ocksĂ„ mer innan man som klubb har hunnit etablera sig pĂ„ allvar. Vi hade behövt hĂ„lla oss kvar i tvĂ„ eller tre sĂ€songer till och byggt upp ekonomin. Sedan mĂ„ste man sĂ€tta vĂ€rvningarna till rollerna lĂ€ngre ned i laget, och jag lyckades inte med det.
Jiri Smejkal var inte den enda lyckade vÀrvningen han gjorde under sin tid som sportchef i Oskarshamn, de han sjÀlv kÀnner sig mest nöjd med Àr de av Patrik Karlkvist och Antti Suomela.
BÄde Patrik Karlkvist och Antti Suomela var spelare som LuleÄ Hockey tackade nej till.
â Det Ă€r mĂ„nga sportchefer som har sagt att de var intresserade av dem, men det gĂ€ller ju att ta dem ocksĂ„, sĂ€ger Thomas Fröberg och ler.
â BĂ„da tvĂ„ hörde faktiskt av sig till mig i gĂ„r och gratulerade till jobbet, fortsĂ€tter han.
Han stÄr dem och mÄnga andra spelarna han har jobbat med nÀra och efter att ha tackat finlÀndaren skickade han en uppmaning till honom.
â Jag skrev nĂ„got i stil med att nu vet han var han ska spela, om han nĂ„gon gĂ„ng kĂ€nner att han vill tillbaka till den hĂ€r ligan, sĂ€ger Thomas Fröberg och flinar.
Han Àr pappa till Linus Fröberg som ingick i det lag som var oerhört nÀra att vinna guld 2022 och sÄg den sjunde finalmatchen pÄ plats i Coop Norrbotten Arena.
â Jag fick en rĂ€tt bra plats pĂ„ lĂ„ngsidan, men nĂ€r jag insĂ„g att alla skulle stĂ„ upp hela matchen bestĂ€mde jag mig för att se den frĂ„n presslĂ€ktaren. PĂ„ vĂ€gen dit stötte jag pĂ„ en gammal spelare jag hade under min tid som trĂ€nare. Han berĂ€ttade att hans pappa inte hade fĂ„tt tag pĂ„ nĂ„gon biljett. SĂ„ jag gav honom min, sĂ€ger Thomas Fröberg.
â Fast det dĂ€r var en hemsk kvĂ€ll och jag grĂ€t sĂ€kert i en halvtimme efterĂ„t, tillĂ€gger han.
NĂ€r flyttar du upp hit?
â SĂ„ fort som möjligt, men först mĂ„ste jag hem och hĂ€mta mina hundar, sĂ€ger han och berĂ€ttar att han har tre berner sennen.
Din son, som funnits med pÄ LuleÄ Hockeys lista över intressanta spelare, har vÀl fortfarande inte skrivit pÄ för nÄgon klubb?
â Nej, han Ă€r ledig. Det skulle vara fantastiskt att vara i samma förening som honom, men det Ă€r ju mitt blod, och det skulle samtidigt vara skitjobbigt. TĂ€nk dig att komma in i trĂ€narrummet och sĂ„ tystnar de plötsligt, dĂ„ hade man ju direkt förstĂ„tt vem det var de pratade om.
Han fortsÀtter:
â Jag har ju insett att jag ser pĂ„ honom pĂ„ ett annat sĂ€tt Ă€n andra gör. Finns det verkligen nĂ„gon som Ă€r bĂ€ttre Ă€n honom (skratt)? SĂ„ han kommer bara att spela hĂ€r om de andra verkligen vill ha honom.