Eilert "Garvis" MÀÀttĂ€, hĂ€r i SödertĂ€ljetröjan, blev guldhjĂ€lte nĂ€r Tre Kronor bĂ€rgade sitt andra VM-guld 1957. "Garvis" gjorde 4â4-mĂ„let i den avgörande matchen mot Sovjet i Moskva.
PÄ onsdagen spelas det sista Kirunaderbyt i hockeyettan pÄ ett bra tag framÄt. Kiruna AIF, som lÀgger hockeyverksamheten pÄ is efter grundserien, har hemmamatch mot IF.
Hockeyhistorikern Tobias Stark sÀger att plantskolan AIF, och Kirunahockeyn, har betytt mycket för svensk ishockey.
â Fram till ganska nyligen har Kiruna varit en av de mest framstĂ„ende klubbarna pĂ„ att producera spelare, och Ă€ven pĂ„ senare Ă„r pĂ„ damnivĂ„n, utan konkurrens. Sen slog man ihop klubbarna och det vittnar om hur ishockeyn har utvecklats och hur samhĂ€llsutvecklingen har sett ut, sĂ€ger Tobias Stark.
NÀr vi har letat i arkiven har vi hittat 18 A-landslagsspelare som har Kiruna AIF som moderklubb. De allra flesta spelade sin ungdomshockey i klubben innan AIF:s hockeysektion och IFK (som dÄ hette Kiruna HC) slogs ihop till Team Kiruna 1988.
Stark sÀger att hockeykulturen har varit annorlunda i Kiruna Àn i övriga landet.
â Kiruna var tidigt med att fĂ„ upp tak över sin rink. Det vittnar om intresset och de klimatologiska förutsĂ€ttningarna med bister vinter sĂ„ man var tvungen att skydda sig. Men det som Ă€r tydligt Ă€r att Kirunas storhet kommer i samband med folkhemmets storhet och industrialiseringen. Ăver tid har samhĂ€llet förĂ€ndrats och Ă€ven stödet till idrotten. BĂ„de stödet frĂ„n kommuner och frĂ„n företagsamheten har utvecklats pĂ„ ett annat sĂ€tt. De klubbar som har ploppat upp pĂ„ senare Ă„r, vi snackar VĂ€xjö, Linköping och i nĂ„gon mĂ„n Ărebro, Ă€r klubbar som finns i nya stora informationstĂ€ta regioner dĂ€r det finns högskolor och ny modern teknik spelar i förstafemman, medan den Ă€ldre industrinĂ€ringen Ă€r pĂ„ nedmontering.
Utvecklingen med att de mindre orterna fÄr det svÄrare, avstÄndet och att det finns sÄ mycket andra intressen för unga idag har gjort att Kiruna har fÄtt det tuffare att konkurrera. Men den gamla hockeyvÀrlden i staden, den dÀr rivaliteten mellan AIF och IFK var hÄrd betydde mycket för talangerna.
â Historiskt sett har rivaliteten mellan arbetarna och tjĂ€nstemĂ€nnen varit en riktig drivkraft för att fĂ„ fram spelare. Men över tid kan man se nationellt att förr hade egentligen varenda kvarter nĂ„gon form av fotbolls-, bandy- eller hockeylag. Men mindre klubbar har slagits samman och blivit större. Man kan ocksĂ„ diskutera om det finns underlag publikmĂ€ssigt för den nya formen av ishockey och idrotten. Det mĂ€rker man ocksĂ„ i Stockholm som inte har nĂ„got herrlag i högsta serien. Det Ă€r vĂ€ldigt svĂ„rt att veta var de problematiken börjar och slutar, sĂ€ger Stark och fortsĂ€tter:
â Som humanist och nostalgiker kan man tycka att för Kirunahockeys betydelse för svensk hockey, nu talar jag om bĂ„de om IF och AIF, hade det varit förbaskat synd om AIF gĂ„r i graven. För den har betytt mycket för svensk hockey. Man skulle kunna tycka att klubbar, det Ă€r kanske lite naivt, som under mĂ„nga Ă„r har slagit mynt av de spelare som AIF producerat skulle kunna gĂ„ in och hjĂ€lpa. Med en vĂ€nskapsmatch eller vad som helst.
Emma Eliasson debuterade redan som 14-Äring i Damkronorna. OS-silvret 2006 i Turin var hennes frÀmsta framgÄng med landslaget.
âGarvisâ MÀÀttĂ€ var först och bland landslagsspelarna vimlar det av vĂ€rldsmĂ€stare, svenska mĂ€stare och NHL-proffs. Börje Salming stĂ„r förstĂ„s ut, men Stark lyfter fram en annan aspekt frĂ„n storhetstiden.
â Med mitt historiska intresse Ă€r Börje den förste jag tĂ€nker pĂ„, men jag tĂ€nker lika mycket pĂ„ Tord (Lundström) och Stig. Det var ju klippkort mellan Kiruna och BrynĂ€s nĂ€r det begav sig pĂ„ 70-talet. För mĂ„nga av dagens hockeyintresserade som inte Ă€r tillrĂ€ckligt gamla eller minns de hĂ€r tiderna Ă€r det lĂ€tt att man reducerar det till Börje. Det Ă€r vĂ€l inget ont med det, för det Ă€r den yttersta blomman i hagen. Men nĂ€r det begav sig försvann mĂ„nga spelare vidare till andra klubbar, som bröderna Salming, sĂ„ producerade man hela tiden nya spelare. Det visar hur stark hockeyn och kulturen var dĂ€r.
Stark drar fram den svenska VM-truppen 1982 som ett unikt exempel. Det var Pekka Lindmark och Göte WÀlitalo som delade pÄ mÄlvaktsjobbet i den turneringen och bÄde var fostrade i samma pojklag i Kiruna.
â Att man kan fĂ„ fram bĂ„da mĂ„lvakterna med Kiruna som hemstad. Det Ă€r otĂ€nkbart idag att de tvĂ„ mĂ„lvakterna i rotation i ett VM skulle komma frĂ„n samma stad. Inte ens Stockholm skulle kunna spotta ur sig det. Det vittnar bara om hur starkt det har varit.