Hockeyn har förändrats enormt mycket sedan jag gick på min första elitseriematch. Även utanför isen. Arenan, eller ladan snarare, hette då Delfinen. Där trängdes folk vid måldomaren på kortsidan, innan matcherna visslade raketer iväg med en decibelnivå som aldrig kan ha varit hälsosam och när ljuset släcktes ner började tomteblossen gnistra runt isen. En härlig inramning.
Tyvärr tillåter inte regelverket det längre och minnet från de sprakande pinnarna har med åren blivit allt mer suddigt. Därför var det härligt att se tomteblossen tändas innan lördagens match. Om än bara på ståplatsläktaren.
Skälet var att supporterföreningen Luleåfans fyllde 20 år och födelsedagar ska naturligtvis firas med tända ljus.
Sex klackledare har passerat under den tiden och mycket har utvecklas bland supportrarna också.
Vill man se på det krasst ur en ekonomisk synvinkel är de egentligen en förlustaffär för klubben. Det är inte på dessa som LHF tjänar pengar. Men det är mycket tack vare.
Som en uppskattning för detta belönades supporterföreningen med 20 000 kronor från SHL-klubben. Varför?
Jo, för att det är stämningen som de till stor del skapar som gör matcher minnesvärda – det har tack och lov inte förändrats.