Det har inte alltid varit så.
Som ung kunde det frustrera David Rautio.
– Det är klart att det är kul om andra tycker man är bra. Fast jag trivs med att ha det som jag har det. Det är skönt att inte synas så mycket. Men nog har man undrat varför det skrivits så mycket om en del av de målvakter som spelat i SHL. Och jag hade förmodligen svarat något helt annat om du frågat mig för sex eller sju år sedan, säger han.
Han har en teori om varför han inte uppmärksammas lika mycket som många av de andra toppmålvakterna i SHL.
– Jag brukar inte hålla på och showa för publiken efter matcherna, som Julius Hudacek gör. Och jag har väl inte någon publikfriande spelstil. Sedan har jag ju inget guld heller, säger han.
Det var ett samtal med Luleå Hockeys före detta målvaktstränare Daniel Henriksson som fick honom att sluta bry sig.
– Han fick mig att inse att det där inte är något man kan påverka, och att det viktigaste är att tränarna och lagkamraterna uppskattar en, säger David Rautio.
Landslagsledningen har också förbisett honom.
– Det hade varit kul få chansen igen någon gång, men det var flera år sedan sist. Och jag tror inte jag finns med på deras radar längre. Det är ju inte som när man själv växte upp och det knappt fanns några bra svenska målvakter. Konkurrensen är hård nu för tiden, säger han.
David Rautio var bara ett mål från att bli svensk mästare förrförra säsongen.
Men den senaste säsongen var en besvikelse för Brynäs.
– Vi spelade inte alls bra i början, och låg sist i tabellen ganska länge, säger han.
Enligt David Rautio berodde den tuffa starten till stor del på tappet av Thomas Berglund.
– Tanken var att vi skulle fortsätta spela på samma sätt som säsongen innan. Men Roger Melin hade en helt annan ledarstil. Det var en enorm kontrast. Jag tror faktiskt inte det går att hitta två tränare som skiljer sig mer åt än dem. Vi vann visserligen alla matcher på försäsongen, men när serien drog igång och motståndet blev tuffare fick vi det svårt. Han fick också lämna tidigt, säger han.
Statistiskt sett var det även en av David Rautios sämsta säsonger.
Fast själv är han ganska nöjd med den.
– Jag låg riktigt bra till statistiskt. Men vi förlorade tyvärr stort i de två sista grundseriematcherna. Det förstörde mina siffror, säger han.
Men man tog sig till slutspel genom att besegra Luleå.
Och David Rautio var optimistisk inför kvartsfinalen mot Växjö.
– Vi hade en vinst, två oavgjorda och en förlust mot dem under grundserien, och det kändes som att de passade oss ganska bra, säger han.
Det blev dock förlust med 1–4 i matcher.
– Vi hade otur. Det var flera spelare som skadade sig mot Luleå. Så några juniorer som knappt hade tränat med oss innan fick kallas upp. Jag tycker de gjorde det bra. Men det var lite för viktiga spelare som saknades, och det blev helt enkelt för tufft för oss. Vi hade behövt fullt lag för att kunna rubba dem, säger han.
Efter säsongen fanns det intresse från utländska klubbar.
– Men jag hade ett bra snack med vår sportchef, som ville att jag skulle stanna. Och jag trivs i staden och klubben. Så det kändes aldrig aktuellt att flytta någon annanstans. Man ska uppskatta vad man har, säger han.
Att klubben värvat Joakim Ericsson bekymrar honom inte.
– Konkurrensen är hård i alla klubbar, och jag tycker bara det är roligt och utvecklande att ha någon att tävla mot, säger David Rautio.
Som när han spelade i Luleå.
– Jag och Johan Gustafsson tävlade konstant, det var likadant på varenda träning. Ingen av oss ville vara sämre än den andra. Och vi räknade hela tiden hur många puckar vi hade släppt in, säger han.
Han blir 33 år senare i sommar.
Men några tankar på att lägga av har han inte.
– Jag försöker att inte titta för långt fram. Det enda jag tänker på för tillfället är att komma så väl förberedd som möjligt till nästa säsong. Men jag tycker bara att det blir roligare och roligare och vill spela så länge jag kan. Det är inte omöjligt att jag spelar lika länge som Magnus Johansson och Janne Sandström gjorde. Det är bara att hoppas man får vara skadefri, säger David Rautio.