Trots att det var en tisdagkväll, var det flera hundra supportrar som fortsatte firandet av guldet utanför ishallen, på sportbaren Allstar.
Tobias Rekonius och hans vänner hade kört hela vägen från Arjeplog för att följa dramat.
– Det här är lycka. Vi körde 25 mil, det var så mycket snörök att vi var tvungen att krypa fram med bilen. Men vi tog oss hit och det var värt varenda jobbig stund på resan. Det är för bra för att vara sant, säger han på guldfesten.
Mattias Sehlberg, 37, har varit en trogen Luleåsupporter sedan barnsben och fanns på plats i Göteborg när klubbens enda SM-guld bärgades. Men det här var första guldfesten för honom.
– Tyvärr bommade jag den som var 1996 för jag blev kvar nere i Göteborg. Vi firade själva i Göteborg och den var också bra, men det här är en tiopoängare, säger han.
– Folk kommer spelarna lite närmare och får se att det är vanligt folk de också. Det var en bra stämning på matchen och den fortsätter här. Riktigt kul, det behövs få lite glädje i Luleå.
Men det var inte bara Luleåsupportrar som sökt sig till guldfesten. Runt ett bord satt ett gäng med Frölundasympatier, som trots förlusten inte var särskilt nedstämda.
Mikko Paloniemi, Andreas Jonsson, Jonna Puhakka, Martin Jonsson, Gabriel Karlsson
– Snöpligt att de vann, men annars var det bra, säger Martin Jonsson som förklarar att det var ett självklart val att gå vidare efter matchen.
– Jaja, det var trevlig stämning på matchen och alla är trevliga här. Det var inga tveksamheter.
Däremot ansåg delar av sällskapet att det fanns en del tveksamheter kring femminutersutvisningen som visade sig bli matchavgörande.
– En onödig utvisning. Billig. Hade det varit hemma i Göteborg hade vi tagit hem vinsten, säger Gabriel Karlsson.