Timmarna innan nedsläpp i matchen mellan Luleå Hockey och Djurgården bjöd föreningen in till intervjuer med guldhjältarna från -96. De flesta fanns på plats och det var idel ädel adel.
– Det här helt otroligt och det känns som om att tiden har stått stilla, säger Mikael Lindholm som är den enda i 96-laget som har spelat med legendaren Wayne Gretzky i Los Angeles Kings.
Hur var det att spela med Gretzky?
– Då var det inte så konstigt just då utan storheten i det hela har gått upp för en på senare dagar.
Men Gretzky har inget SM-guld, det har Mikael Lindholm.
– Det stämmer och det kan ingen ta ifrån en hur länge de än försöker, säger Lindholm och skrattar.
På plats fanns också den spelare i guldlaget som kanske hade den mest otacksamma uppgiften att konkurrera med Jarmo Myllys.
– Det var otroligt att få vara nära Jarmo och se hur han jobbade. Han var så bra på att stoppa puckar så jag kunde studera allt annat på isen. Det är därför jag kan jobba som "TV-expert" i dag, säger Erik Granqvist som i dag jobbar på CMore.
Var det inte tufft att alltid vakta båsdörren?
– Nja jag var nog piggast på festerna för jag fick ju alltid vila, men vi var ett fantastiskt gäng så det var inget problem.
Hur känns det att träffa alla lagkompisar?
– De flesta känner jag igen även om att vissa är lite rundare. Nä nu dansar hjärtat när jag ser alla killarna, säger Granqvist.
Finalserien beskrivs ännu i dag som en av de tuffaste i historien. Bägge lagen hade stora spelare som inte backade för att smälla på varandra. Både just och ojust. I Luleå fanns det två spelare som inte passade i mallen där nästan alla vägde 100 kilo.
– På den tiden gällde det att skydda sig för du fick tacklingar i huvudet, men jag och "Bulan" (Thomas Berglund) var ganska elaka och kom på det här med kneeing och att inte ta skit, säger Robert Norberg.
Hur var det att vara tränare åt det här gänget?
– Det var en stor ära och ett fint förtroende.
Alla pratar om det stora tunga Luleå som vann guldet, men ni hade ju Thomas Berglund och Robert Norberg som inte var så stora hur överlevde de finalserien?
– Bägge två var stora här (säger Bergström och måttar med fingrarna på sidan av munnen). Skämt å sido så var det två modiga killar som aldrig backade för att gå först in i en situation och därför klarade de av finalen.
Den elegante Tjeckiska centern, Jiri Kucera, var en av lagets absolut största spelare.
– Vi hade ett lag som hade allt. Det fanns mycket kunskaper i varje lagdel och varje spelare visste vad de skulle göra för att vi skulle nå ända fram.
När laget sedan firades på isen så fick de ta emot stående ovationer från välfyllda läktare. Där fick backen Stefan Jonsson det sista ordet.
– Jag vet inte om det var så tuff finalserie. Vi var ju vana från våra egna träningar som var ännu tuffare.