Videon är inte längre tillgänglig
Jag vill inte ta ordet i egen mun eftersom värvnings-arbetet knappast är över.
Runt om i staden har däremot ”mellansäsong” blivit en stämpel som redan satts på Luleå Hockey anno 2014/2015.
Just nu förtjänar inte heller truppen större förväntningar än så. Tränarkvartetten är utbytt mot en oprövad sådan, klubbens två främsta poängplockare någonsin finns inte kvar och dessutom råder stora tveksamheter kring den enda backen med stjärnglans kring sig.
Som ersättare har en SHL-brunkare, allsvensk brunkare, allsvensk poängkung och hemvändande back värvats.
Inget som gör att ögonbrynen höjs. Ingen Linus Klasen. Ingen Linus Omark. Ingen Johan Fransson.
Sportchef Bergström är tydlig – i alla fall för oss som lärt sig hans lingo – att han är ute efter spetsspelare. Han hymlar inte heller med att spelare under kontrakt kan lämna.
En eller två forwards skulle behöva flytta på sig för skickligare spelare. Bland annat saknas en naturlig och redan utblommad playmaker som kan hålla i ett powerplay.
För fyra år sedan var Luleå ett lag som med mindre medel kunde slå de flesta lagen med sin arbetsinsats. Möjligen är det dit klubben strävar på nytt. Men i samma veva sätter man sig själv på nytt i en underdog-position – vilket är ett steg bakåt från vad som byggts upp de senaste säsongerna.
Det är för tidigt att svara på vilken riktning Luleå Hockey tar.
Det som kan konstateras är i alla fall att många nyckelspelare har försvunnit och ännu inte ersatts.