Rösten är ödmjuk, likaså personen.
Livet leker för Joel Lassinantti.
Men byapojken står stadigt med fötterna på jorden.
Karriären startade i Antnäs BK – och nu lirar 22-åringen drömhockey i SHL-slutspelet.
– Målvaktsutrustningen gick runt i mitt lag och jag blev fast direkt när jag fick prova. Jag spelade ute tills jag var 14 år och var en centertank. Men det har alltid varit prio ett att stå i mål, säger han.
Kafébiträdet berömmer honom, förre kommunalrådet Karl Petersen hälsar att han är tillbaka i nästa match på ståläktaren. Från en relativt anonym tillvaro har Joel Lassinantti klivit fram i rampljuset.
Han ligger trea i SHL:s målvaktsliga i slutspelet med 1,77 insläppta mål per match och 93,69 i räddningsprocent.
Och under torsdagen kom ytterligare ett kvitto när Luleåmåvakten tilldelades "Honken Trophy".
Före honom har målvakter som Stefan Liv, Henrik Lundqvist och lagkamraten Daniel Larsson fått det.
– Jag blev förvånad. Inget jag hade förväntat mig inför säsongen. Lite sjukt, säger Lassinantti till Norrbottens-Kuriren.
– Jag har verkligen imponerats av Joel i vinter. Han är, tycker jag, oerhört följsam i målet, har snabba reflexer och jobbar dessutom med stort lugn i målet. Det blir mycket intressant följa hans fortsatta utveckling, säger Leif ”Honken” Holmqvist som instiftat priset i Svenska Ishockeyförbundets regi.
Under uppväxtåren i Luleå fanns det en given idol. Och Joel Lassinantti var på plats den 14 oktober 2000 när Jarmo Myllys gjorde mål.
– Myllys och Martin Brodeur i New Jersey är målvakterna jag sett upp till. Jag har tyckt de har varit häftiga, men inte tagit deras stilar. Det har moderniserats litegrann, men de har inspirerat mig att bli målvakt, säger han.
Hur beskriver du din stil?
– Tekniskt helt okej, jag är explosiv och mitt mål är att komma i position ganska tidigt. Försöka vara på plats när skotten väl kommer.
Vem har gett byggstenarna på vägen?
– Min första tränare i båda fotboll och hockey, Jörgen Eriksson (tidigare tränare i IFK Luleå och klubbdirektör i Luleå Hockey). Han började träna hårt och seriöst redan från tidig ålder och krävde mycket av oss. Jörgen lade en jättebra grund för mig och Marcus Oskarsson, säger Lassinantti och fortsätter:
– Sedan målvakstränare. Exempelvis Andreas Eriksson från Luleå som nötte med mig i Almtuna när jag inte fick spela så mycket. Sedan är även lagkamraterna en del av det här också.
Märker du av uppmärksamheten?
– Inte jättemycket. Jag tycker det bara är kul. Det påverkar mig inte negativt.
Hur har stegen varit från juniorhockeyn till SHL?
– De två åren i allsvenskan (Almtuna/Asplöven) har varit nyttiga. Det är lätt att man vill stressa iväg när man spelat i J20 och vill upp. Både jag och Luleå hade en plan att ta de här åren i allsvenskan, utvecklas och få spela matcher. Jag har bara sett positivt på det.
Hur känner du nu i kvartsfinalen mot Frölunda?
– Helt okej. Vi har spelat bra lagmässigt. Vi gör få misstag defensivt och gör det väldigt svårt för Frölunda.
Hinner du stanna upp och tänka att du är mitt inne i ett SHL-slutspel under din första säsong i serien?
– Jag försöker bara njuta av det. Sedan har jag inte tänkt så mycket på det. Vi spelar många matcher och det är en klyscha, men jag tänker bara till nästa match. Ingenting är vunnet förrän vi tagit fyra vinster.
Hur ser du på konkurrenssituationen?
– Jag har bara tänkt positivt. Daniel (Larsson) är en stormålvakt. Jättekul att bara få vara i samma lag. Han har varit på toppnivå i tio års tid. Niko (Hovinen) kom in i laget med spel i KHL och VM. Grymt inspirerande att få tävla med dem.
Framtiden?
– Jag vill spela i Luleå Hockey i många år till.