Per Ledin, Per Ledin – ständigt denna Per Ledin.
Sedan SHL-säsongen tog slut för Luleå Hockey har spelare lämnat och anslutit i tät följd. Men den 36-årige veteranforwardens framtid har varit ett hett samtalsämne under drygt två månader.
Så har det även varit under den här sportveckan. Kommer han att stanna? Eller kommer han att lämna? Det är det allt handlar om.
Jag har följt bevakningen och kommentarerna på nätet och det är uppenbart att den trefaldige SHL-vinnarens vara eller icke vara delar upp Luleå Hockeys fans i två läger. De som vill ha honom kvar – och vice versa.
De som menar att Luleå ska behålla honom talar om en pådrivare med ”Luleåhjärta” och att han ska få avsluta en fantastisk karriär i hemstaden. De som är positiva pratar även om hans viktiga erfarenheter, ledarskap och mentorskap för alla yngre spelare.
Andra menar att det är dags för ett nytt kapitel. Han har valt bort klubben för Färjestad och HV71 tidigare i karriären. Och att han numera är för gammal och har passerat bäst före datum för längesedan. Det är dags för andra spelare att kliva fram och personifiera Luleå Hockey. En del tror att han tar för stor plats och därför stänger ute nya ledare.
Oavsett vad som händer kan vi slå fast att Ledin är ett unikum. Jag minns när jag var yngre och tränade basket, skidor och fotboll på Bergnäset utanför Luleå.
Ledin, som är fyra år äldre än mig, var ständigt och tränade extra. Han var inte den största ”talangen” som föräldrar och ledare älskar att kalla tonåringar. Det fanns killar som var större bollbegåvningar. Men det fanns ingen som brann lika mycket som honom.
Viljan tog honom till TV-pucken och vidare till Vännäs hockeygymnasium där han hade Hans "Virus" Lindberg som mentor. Några år senare, efter en kort sejour i Baton Rouge Kingfish i den amerikanska ECHL-ligan, värvade Luleå hem honom till sin organisation. Men hemkomsten blev ingen dans på röda rosor. Forwarden hade svårt att ta en plats i Luleå och imponerade inte ens när han spelade i A-juniorerna. Jag satt själv på läktaren under några av matcherna och undrade varför Luleå Hockey hade bemödat sig att plocka hem honom från andra sidan Atlanten.
Men Luleå med värvarbasen Hans ”Nobbe” Norberg visade sig veta bättre.
Fyra säsonger senare när NHL-lockouten bröt ut 2004 fylldes elitserien med stjärnor talade inte mycket för att forwarden skulle få en stor roll i ett Luleå som hade forwards som Justin Williams, Branko Radivojevic, Tomas Holmström och Mikael Renberg.
Men Bergnäsetprodukten motbevisade alla kritiker. Tillsammans med Williams och Jonas Nordquist bildade han en fruktad kedja. På 46 matcher producerade Ledin 36 poäng och innan säsongen var över hade han även sex A-landskamper på sin meritlista.
Resten är historia. Tre SM-guld, 50 landskamper och NHL-spel med Colorado Avalanche visar på en fantastisk karriär.
Många snackar om klubbhjärta. Enligt mig finns det knappt någon spelare med klubbhjärta längre.
I stället handlar idrott mycket om drivkraften att vinna – till varje pris. Den egenskapen besitter Per Ledin. Men jag köper inte att han har Luleåhjärta fullt ut. Givetvis känner han mycket för Luleå Hockey. Men att klubben inte är hans allt har han bevisat vid ett par tillfällen. Exempelvis när han lämnade för Färjestad efter lockoutsäsongen 2004/2005 och när han valde HV71 före Luleå när han återvände från NHL 2009.
Tycker jag att Luleå Hockey ska satsa på en 36-årig forward i uppställningen 2015/2016?
Ja, det tycker jag. I alla fall om man tittar på det sportsliga.
Förra säsongen tillhörde Ledin Luleås bästa spelare fram till den olyckliga armskadan. Med tanke på hans vinnarskalle och beslutsamhet lär han komma tillbaka igen. Det har han gjort tidigare, trots svåra knäskador.
Dessutom har han varit med och format kedjekamraterna Lucas Wallmark och Daniel Zaar till landslagsspelare. Liknande saker lyckades han med under sina säsonger i HV71.
Jag har fått uppfattningen av att han är omtyckt av lagkamraterna och att han inte tar för mycket energi ur gruppen. Snarare tvärtom – på senare år verkar han köpa att han inte längre är den stora stjärnan. För oss journalister kan han vara en mardröm ganska ofta. Men som jag förstår det gör han det för att skydda kamraterna från "oss som bara skriver skit".
Jag tycker att det är märkligt är att Per Ledin och hans agent inte verkar komma någonstans i förhandlingarna med sportchefen Lars "Osten" Bergström.
Det florerar många rykten kring samtalen mellan parterna och det är svårt att sortera ut vad som är sant och inte.
Hur som helst känns det som att det är dags för Luleå att ge ett besked. Ledin har varit tydlig med att han vill stanna och jag är övertygad om att han är beredd på en lönesänkning. Nu är det upp till Luleå att ta ett beslut.
Till sist: Är det inte lite ironiskt att spelare som deklarerar sin kärlek till Luleå Hockey ofta lämnar säsongen därpå?