2006 slog Anton Lahdenperä igenom efter att ha tagit trippla SM-guld, slutat totaltvåa i Europacupen och plockat sina första poäng i världscupen.
Men sex år efter hans succéstart har inte karriären tagit den fart som Gällivareåkaren hoppats på.
De senaste åren har Lahdenperä sökt formen och när 28-åringen laddar för världscuppremiären i helgen har hoppet tänts om nya höjdpunkter i karriären. Men bara för några dagar sedan såg det annorlunda ut.
– Det har inte gått bra undre hösten, men jag har ändrat lite inställningar i veckan och nu börjar det kännas bra, säger han.
När Kuriren träffar Anton Lahdenperä vid skidfliftarna i Kåbdalis har han ett leende på läpparna. Den stora förändringen som påverkat hösten känns plötsligt odelat positiv.
Lahdenperä har bytt skidmärke, för att vända upp och ner på tillvaron och starta om från noll.
– Det kändes som att jag stod och stångade huvudet i väggen under ett par år. Jag tror att det kan vara bra att bryta av så här, det är en ganska radikal förändring, säger han.
Kände du att det behövdes en radikal förändring?
– Ja, det kände jag. På träning har jag åkt fort men jag har inte haft självförtroendet när jag ska tävla och då är det svårt att nå bra resultat, berättar han.
Under veckan i Kåbdalis har han ändrat på skidornas platthöjd och står lite högre upp, vilket gjort att han känner en bättre känsla än på länge.
– Känslan jag söker är att det ska kännas lätt, om jag står vid starten och det känns svårt då är det svårt att ha bra självförtroendet.
Har det känts svårt?
– Ja, förra säsongen kändes det svårt tycker jag.
Hur kändes det då?
– När man står på start och man inte vet om skidorna ska hugga eller släppa ... man fokuserar på fel saker än att åka fort. Det är de tankarna jag vill komma ifrån, säger Lahdenperä.
Han berättar att förhoppningen är att få åka alla världscuptävlingar under året och sluta på topp 30-rankingen bland världens åkare.
Vad gör du om förändringarna inte hjälper, och det blir ett likadant år som tidigare?
– Man söker alltid vad man kan göra bättre, man försöker analysera vad som inte stämmer och gå vidare. om det går dåligt kan man inte bara bryta ihop – man måste försöka förbättra situationen, säger han.
– Om man går tillbaka tre–fyra år så tog jag det nog hårare än vad jag gör nu, det är trots allt bara idrott. Man får inte glömma bort att njuta av det man håller på med.
Väntar du fortfarande på det stora genombrottet?
– Ja, herregud det är det man drömmer om. Det känns absolut inte som någon omöjlighet, jag tror verkligen att jag kan få ett stort genombrott.