Den hårda träningen ska ge resultat

16 träningspass i veckan ska ge resultat. Nu siktar kanotisten Joel Elenius på att hamna bland de fem bästa på U23-EM. Och i framtiden är målet att få delta i OS.

EM. Joel Elenius hoppas nå en plats bland de fem bästa i K2 200 meter med Johan Lilja.

EM. Joel Elenius hoppas nå en plats bland de fem bästa i K2 200 meter med Johan Lilja.

Foto: Andreas Wälitalo

Kanot/Luleå2014-06-28 07:15

Det här är året då Luleåkanotisten Joel Elenius fått göra sin debut i världscupen.

Det är också året då han vill nå bra resultat på stora mästerskap.

U23-EM i Mantes en Yvelines började i torsdags och Elenius har själv fått se sina landslagskamrater köra medan han väntat på sin tur.

Nu på lördag är det dags. Kval i K2 200 meter tillsammans med Johan Lilja, Lidköpings kanotförening.

Det är med en rigorös uppladdning som 20-åringen förberett sig. Eller vad sägs om 10–11 paddlingspass, tre gympass och 1–2 löppass i veckan?

– Det är mycket, man hinner inte med mycket mer. Tre träningar om dagen och en och en halv vilodag under veckan. Det går åt mycket energi till att träna så när jag inte gör det är det mest ryggläge, kolla på serier och uppdatera facebook, säger Joel Elenius när Kuriren träffar honom på Luleå kajakklubb innan mästerskapet.

Målet är att vara bland de fem bästa på U23-EM och kvala in till U23-VM senare under sommaren.

Det kan låta som en ovanligt hög träningsdos den här säsongen, men faktum är att Luleåkillen legat på samma volym de två–tre senaste åren. Däremot har intensiteten på passen ökat mycket – framförallt sedan Martin Hunter tagit över som ny förbundskapten.

– Han lägger upp träningen och jag följer programmet slaviskt. Tidigare lade jag upp träningen helt själv, nu ser det väldigt annorlunda ut. Han kör mycket mer korta och högintensiva syrepass som är mycket mer slitsamt för kroppen att träna efter.

Tanken med upplägget för Elenius är att utvecklas ännu mer på det han redan är bra på. Det vill säga 200 meter.

– Tidigare var jag mycket mer allround och bättre på 1.000 och 500 meter. Nu har jag blivit ganska mycket snabbare på 200. Jag har också blivit betydligt mer startsnabb.

Hur tränar du det?

– Ofta när man tränar kör man flygande starter eftersom det belastar mindre. Men nu innehåller nästan alla pass stilla starter så jag får träna på det. Det är slitsamt för axlar, men å andra sidan får jag nöta in en startrörelse och träna på att hitta grepp i vattnet så jag kommer iväg snabbt.

U23-EM och VM i all ära, men i framtiden siktar Joel Elenius på det största av alla mästerskap – OS.

Om sex år hoppas han vara med i Tokyo.

– Det vill jag köra, det är mitt mål. Jag är skeptisk till om jag är med 2016, det tror jag faktiskt inte. Långsiktigt är det 2020 som känns mest realistiskt – det är vad jag tränar för.

Har du förutsättningarna just nu för att ta dig dit?

– Inte just nu. Framförallt måste jag jobba under vintern, så träningsmängden dras ner ganska rejält. För att bli bäst i världen måste jag träna året om. Jag skulle också behöva mer sparring för att utvecklas det lilla sista.

Men det är som sagt en bit bort. Först väntar EM.

Kuriren ställer 10 frågor

Simon Jakobsson, sportjournalist

Varför har det varit så svårt för norrbottniska kanotister att ta det sista steget till världseliten?

– Att ingen har gjort det beror på att ingen har gjort det tidigare. Det blir ju lättare att hitta sista växeln när man ser någon annan som kör på den nivån. Jonas (Johansson) och Dag (Johansson) har varit på en bra nivå i Sverige och internationellt som juniorer och början på seniorkarriären. Jag och Henke (Strand) har alltid sett upp till de när vi var små. För att ta det extra steget hade det varit bra att ha någon som varit där tidigare och kange tips och råd.

Petter Norén, sportjournalist

Är det tankarna på den schyssta "beach-kroppen" som tar dig genom försäsongsträning i kallvatten?

– (skratt) Njaa, jag vet inte. Tankarna på beachkroppen är ganska långt bort. Kanske drömmer jag mig bort till en beach på Florida men det är inte kroppen som lockar utan att vara i bra form och köra bra redan tidigt på säsongen.

Mats Ehnbom, chefredaktör

Vad är viktigast i ditt liv?

– Paddlingen är väldigt högt upp just nu på sommarhalvåret. På vintern måste jag jobba, men på sommaren är det fokus på paddlingen som mest energi går åt till.

Lotta Sandhammar, nyhetschef

Har du märkt av bristen på bostäder?

– Ja, det har jag gjort. Jag har letat lägenhet i ett knappt år av och till. Man behöverstå i bostadskö i Lulebo i tio år för att ha chans till en hyfsad lägenhet och det är lite tungt.

Hur bor du nu?

– Jag bor hemma men har faktiskt hittat en lägenhet nu som jag tror att jag får flytta in i till sommaren/hösten.

Klas Hallvarez, webbredaktör

Skulle du byta ett år av ditt liv (hamna i koma nu och vakna om ett år) för att bli bäst i världen?

– Det lät lite lockande, men sen får man tänka att det inte alltid är måletsom är målet utan resan dit är ganska kul. Att köra träningspassen kanske inte alltid är det med skitdåligt väder och det regnar och blåser och man fryser fingrar av sig. Men resan att bli bäst ska vara en stor del av grejen – så jag får säga nej där.

Magnus Tosser, sportchef

Vad är det värsta du har varit med om utanför idrotten?

– När min mormor dog för två år sedan var det riktigt jobbigt.

Linda Wikström, fotograf

Om du fick välja att jobba på en tidning en dag vilket jobb skulle du vilja ha?

– Jag hade gärna suttit ochvalt ut serierna. Läst och valt de bästa.

Johanna Hövenmark, allmänreporter

Om du var en rymdvarelse som kom till jorden – vilken mänsklig företeelse skulle du tycka var märkligast?

– Rasism ... väldigt konstigt.

Mariana Vnuk, redaktör Duo nöje

Om du satt i kommunstyrelsen, vad skulle du satsa mest pengar på – idrott eller kultur?

– Jag får väl säga idrott där eftersom jag är idrottskille själv.

Vad har du fått för stöd?

– Kanoten är en ganska fattig sport så vi får inte mycket pengar i fickan av kanotförbundet. Jag har fått stipendieav Luleå kommun och småstipendier av banker och Lions till exempel. I höstas blev jag uttagen av SOK till en utmanarsatsning. Där får vi inga pengar direkt i fickan, men vi har en pott med pengar vi kan använda att betala resor och liknande i samband med tävling och träning.

Johan Eriksson, ledare

Resultaten i den svenska skolan har sjunkit under en 20-årsperiod. Vad är det för fel på skolan?

– Kan ha att göra med att de är få lärare och klasserna blir stora. Lärare har inte möjlighet att ta hand om så många elever i varje klass ochge de så mycket tid som krävs.

Vad minns du själv från din skolgång?

– På grundskolan hade jag tur, vi var inte en så stor klass. På gymnasietblev vi betydligt fler. Jag gick frilufts och vi var 20 stycken tillsammans med hockeygymnasiet som var drygt tio. Det var ofta ganska slamsigt och stökigt och genomgångarna blev sällan riktigt helt seriösa för det tog ganska mycket att få folk att hålla tyst.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om