Strax innan åttatiden på onsdagskvällen damp pressmeddelandet ned i Sportens mejlkorg.
– Jag har alltid sagt att den dagen jag känner att jag inte är redo att ge 100 procent längre ska jag gå vidare, säger Ylva Stålnacke till Sporten.
Hon lägger av med omedelbar verkan.
– Skidåkning är inte allt i livet. Tidigare har jag tänkt: "Om jag inte åker skidor så finns det ingenting i livet och man kan lika gärna bo i ett tält". Men nu känner jag att det finns så mycket annat jag vill göra i stället, säger Kiruna BK-åkaren och fortsätter:
– Skidåkningsboken stänger sig. Men sedan finns det så mycket annat – andra saker jag kan göra.
Nu ligger fokusen på att avsluta studierna till fysioterapeut och fortsätta träningen i crossfit för att framöver kunna vara med och tävla i större tävlingar även där.
– Jag har massa saker som jag vill göra, säger Kirunaåkaren som hann skörda en hel del framgångar under sina år i världseliten.
Hon tävlade sju år i världscupen med en 14:e plats i österrikiska Semmering som bästa resultat. 27-åringen tog även hem segern i totala storslalomcupen i Europacupen 2013/2014.
Säsongen därpå blev hon tvåa i totala Europacupen samt totala storslalomcupen.
Utöver det åkte hon hem en 14:e plats i storslalomen under VM i Åre förra vintern.
– Så klart är jag nöjd över mina Europacup-pallplatser och segrar när jag kom från ingenstans. Åre förra året var fantastiskt, säger hon.
– Och så klart första gången jag tog världscuppoäng. Den hade jag kämpat för.
Tankarna att lägga av kom i samband med att hon stukade ena foten under försäsongen. Sedan har hon blivit allt mer säker på sin sak ju längre tiden gått.
– Jag kände att det här var det rätta, säger Ylva Stålnacke.
– Det är skönt att ta det här beslutet själv och inte på grund av att jag skadat mig. Jag är frisk, hel och hade kunnat tävla – om jag velat det. Allt kommer bara inifrån och det känns bra.
Hon känner sig stolt med det hon presterat under sina år som elitåkare.
– Jag är superstolt och nöjd med min karriär och skulle jag få göra om resan hade jag inte velat ändra något. Man drömmer och kämpar för att bli bäst i världen, men i slutändan är det väldigt få förunnat att nå hela vägen fram.
– Jag blev aldrig bäst i världen, men jag har fått lära mig mycket om livet och idrotten, framgångar och hur det är att ta motgångar och ställa sig upp igen. Det har varit mitt livs äventyr.