Innan intervjun med Sporten tränar Piteå Elits åkare, med Lisa Vinsa i spetsen, intervaller på rullskidor ute på Lindbäcksstadion i Piteå.
Och när Vinsas ena stav helt plötsligt går sönder rycker Karl Edenroth, ansvarig för vallateamet, ut på cykel och levererar en ny stav på nolltid.
– Det är inte alla som har det så här bra, säger Lisa Vinsa med ett leende och visar upp den nya staven efter träningspassets slut.
– Vi har ju hela paketet här, det är som en landslagsverksamhet. Det ser man bara idag när de (tränarstaben) är här ute och filmar vår åkteknik och coachar oss under passen. Jag tror inte att det är många klubbar som har det så bra som vi har det i Piteå Elit.
24-åringen tillhör även landslagets Team Bauhaus som består av åkare som ligger på gränsen till att få ingå i A-laget.
Vinsa visade framfötterna under Tour de ski under förra säsongen och blev bland annat åtta på den tuffaste av alla etapper på touren i Val di Fiemme efter en brutalt tung klättring upp för Alpe Chermis.
– Jag är ganska stolt när jag tänker tillbaka på det. Att jag faktiskt lyckades med mycket som jag drömt om, att få åka touren och faktiskt få åka ännu fler världscuplopp. Det har verkligen varit drömmen att få vara med ute på världscupen och det är ändå någonstans det man tränar för, att få ta sig ut och mäta sig med världseliten.
– Sen är jag även stolt över att jag inte varit rädd att ta för mig, utan att jag faktiskt har vågat tänka att det är som vilken tävling som helst. Att man liksom förtjänar att vara där lika mycket som andra.
Det visade du väl ändå ifjol?
– Ja, det har varit skönt för självförtroendet och framförallt att kunna ta med det i sommarträningen. Men ibland har det känts lite tufft, för det inte alltid är jättelätt att träna. De gångerna kan man kanske spela upp ”filmerna i huvudet” från när man gjorde riktigt bra saker i vintras och ta med det. Det bidrar faktiskt en hel del till träningen.
– Det gäller att våga ge sig själv en klapp på axeln när det går bra och sen ta med det när det går tyngre, för det är inte alltid så lätt att vara skidåkare.
Att tillhöra samma klubb som storstjärnan Charlotte Kalla har sina fördelar. 24-åringen tränas dessutom som bekant av Kallas tränare Magnus Ingesson och har även tagit hjälp av hennes mentale tränare Thomas Nilsson.
– Jag har fått lite hjälp med det mentala, för det är en stor bit i det här. Det som är bra med både klubben och landslaget är att man fått umgås med sådana som har stor rutin. Bara om man ser här i klubben har Charlotte (Kalla) och Mia (Eriksson) varit med jättelänge och jag är inte rädd för att fråga om råd av dem och de är duktiga på att dela med sig av sin rutin. Jag är så himla tacksam över att vi är en sådan klubb där man kan dela med sig av varandra.
– Man måste suga åt sig av rutinen som finns och när man inte varit med så länge själv får man vara duktig på att fråga. Sen är det tacksamt att de är duktiga på att svara också.
Lisa Vinsa är född och uppvuxen i Kiruna och känner ett stort stöd från sin hemort.
– Det är jätteroligt och man märker av att det är många som håller tummarna för en. Det betyder mycket för mig att de gillar att följa mig. Sen har jag många sponsorer i Kiruna också så det känns jättekul att de verkligen vill vara med och stötta mig så att jag kan fortsätta utvecklas.
Hon tar alla chanser hon får för att ge tillbaka till unga åkare i hemkommunen och främst moderklubben Jukkasjärvi IF.
– Jag brukar vara med på lite träningar med min moderklubb Jukkasjärvi IF när jag är hemma och det är häftigt att se hur mycket barnen hejar på mig. Att få vara en bra förebild för dem är något som jag brinner för. Jag vet hur kul jag tyckte det var när det kom de som var äldre när jag själv var liten, så när de hejar på mig tycker jag att det är skitkul. Man har sin lilla fanclub, så man kan säga att jag gillar Kiruna, säger hon och ler innan hon fortsätter:
– Jag tycker att det är jätteviktigt, nu senast hade jag en föreläsning där jag bjöd in mina sponsorer och alla barnen i Jukkasjärvi för att prata om glädjen i skidåkningen. Jag vill inte att de ska se att jag tränar jättemycket och bli stressade av det. Utan jag vill vara mer av en person som inspirerar dem till att känna glädje, att det inte ska bli så prestationsinriktat när de är små. Om man bara pratar träningstimmar tror jag inte att det är så många som kommer fortsätta från när de är små.
– Det tror inte att jag ska prata med barn om utan man vill pusha dem och våga testa andra idrotter också. Jag vill bidra till rörelseglädje och se det roliga i att vara ute och göra saker. Sen vara noga med att det inte bara är resultaten som är viktiga på tävlingar. Utan att man när man kommer i mål reflekterar över det man gjorde bra innan man tittar i resultatlistan.
kent.vikstrom@norrbottensmedia.se