– Det var inte alls väntat, men det var trist att det blev på detta sätt. Jag hade gärna velat testa att löpa mot Bettan (Elisabeth Clausén, Tväråselets AIF) ända in i mål, säger Lintzén efter segern i damernas 18 kilometer.
Det som Lintzén syftar på är att Calusén tvingades bryta med magsmärtor.
Lintzéns seger går dock inte att snacka bort då hon efter 12 kilometer var nära minuten bakom Clausén och Morjärvs Cornelia Henriksson. I sista backen upp mot målområdet kunde dock Lintzen plocka in sekund för sekund och genom sista tunneln kom hon ensam.
– Det var ett passande avslut för mig som är skidåkare, säger Lintzén.
På herrarnas längsta distans försökte Kenneth Boman in i det sista komma förbi segraren David ......
– Jag gjorde ett försök, men det gick som det brukar han var lite för stark. Det var nästan på sekunden som mitt personrekord på den här banan så jag har väl hittat en sen höstform och jag måste ju vara nöjd med det, säger Boman.
I herrarnas tio kilometer så blev det ytterligare en skidåkare som var snabbast.
– Det var kul att springa i dag. Jag har haft problem med en början till löparknä, men skenan hjälpte mig i dag, säger Peter Fredriksson, Morjärvs SK.
Fredriksson är trots ett missat mål nöjd med hur tävlingen utvecklade sig.
– Jag har haft en målsättning att komma till 33 minuter per mil, men det verkar som om att jag har fastnat på 34.30. Jag är dock mycket nöjd med tiden i dag på grund av att det var så kuperat.
Granlunken växer som tävling och upphovsmannen stod inne vid målet och trivdes i höstsolen.
– Jag startade det här 1983 och det växer för varje år. Vi började med 65 startande och nu är vi uppe i ett par hundra. Målet är att detta lopp ska bli ett seedningslopp för Lidingöloppet, säger Granlunkens "pappa" Henry Granlund, Luleå långdistansklubb.
Har du någon dröm med tävlingen?
– Nja dröm och dröm. Det här var ju från början min dröm, att få arrangera en tävling som folk vill springa och där är vi ju i dag.