Från guldlag till stålbad

- Nej, jag vill verkligen inte vara med på kort. Jag vill hålla en lägre profil. Jag känner inte för att vara med på en halvsida i tidningen. Två SM-silver, ett SM-guld - och en skattehärva. Stig Åkerström, 64 år, fick sin beskärda del av Luleå Hockey. När Norrbottens-Kurirens reporterteam kliver in hemma hos Stig och hans hustru i radhuset på Mjölkudden är det första gången på elva år som Luleå Hockeys förre ordförande ställer upp på en intervju. Då var det i samband med utlandsbetalningar och en stor skattehärva - som kostat föreningen åtskilliga miljoner kronor. Och som var början på nedgången. När många av de andra elitserieföreningarna satsade på nya fräscha arenor stod Luleå kvar med Delfinen. I jämförelse hade hemmaarenan på sin höjd platsat på Norrbottens Museum över fornminnen. Träbänkar, inga loger - och ingen publik som kunde nå runt hela rinken. Luleå Hockey stod på toppen av sin verksamhet 1996 när laget tog sitt första och hittills enda SM-guld. Kräver doktorsavhandling
Men var gick det snett? Hur kunde en klubb som tillfört topp fem i elitserien rent ekonomiskt rasa till under slutspelstrecket? Vi bestämde oss för att söka svaren hos tornedalingen Stig Åkerström från Hedenäset utanför Övertorneå. Kassör och styrelseledamot från 1984 till 1993 och därefter ordförande från 1993 till 1997. - Det behövs nästan en doktorsavhandling för att kunna svara korrekt på det. Luleå hängde med hyfsat i utvecklingen, men vi hade inte samma basförutsättningar som andra klubbar. HV71 var först i Sverige med en ny arena och det har byggt upp deras stabila ekonomi. Sen har andra klubbar gjort likadant och det har bidragit till att stärka upp ekonomin, säger Stig Åkerström och fortsätter: Härva drabbade klubben
- Sedan hade vi skattehärvan i samband med utlandslönerna när jag avgick. Det var dock inget unikt i Luleå. Det fanns på i stort sett alla hockeyorter. Föreningarna åkte på att betala arbetsgivaravgifter för utbetalningar som gjorts till bolag i utlandet. Precis som för Pernilla Wiberg och Thomas Fogdö. Hur hårt drabbade det Luleå Hockey? - Nog var det ett antal miljoner i merkostnader, som vi inte hade räknat med utan trott att vi skulle komma undan med. Vad blev reaktionen? - Det var inte positivt. Syftet och tanken med det hela var att vi fått information på elitklubbnivå att man kan göra så här. Ensam på finska marknaden
Var kom den informationen ifrån? - Den fick vi på en utbildning av konsulter under ett hockey-VM. Gör ni så här så kommer ni undan det här. Och vi gjorde så. Checkade ni av med Skatteverket att det var lagligt? - Nej, vi var på utbildning och lärde oss det här. Sen gjorde Skatteverket ett tillslag hos Brynäs - som åkte dit. Den domen blev prejudicerande och resten av elitserieklubbarna granskades. Luleå Hockey gjorde sig kända som lönedrivande i Sverige genom värvningar av bland andra Timo Jutila, Mika Nieminen och Jarmo Myllys. Köptes föreningen sönder? - Nej, vi hade ett plusresultat till och med 1996 och ett eget kaptial på cirka tio miljoner kronor. Det du plockar fram nu är en av de stora förklaringarna till skillnaden mellan Luleå Hockey idag och på 90-talet. Alla de här spelarna var på väg att bli världsspelare. Dom lyckades vi ta hit. Vad får man nu från Finland? Är det världsspelare? frågar sig Stig Åkerström. Varför lyckades ni så bra i rekryteringen? - Vi konstaterade att ingen annan hade tittat på Finlands marknad. Det var vi och HV som lyckades plocka hit dom bästa genom hyfsad scouting och bra kontakter. Nu känns det som att det kontaktnätet är helt borta. Nu får vi bara avskrap från Finland. Asplöven - inget Piteå
Hur ser du på dagens uppsättning av Luleå Hockey? - Jag har inga synpunkter på den. Men man ska också vara ärlig och säga att på min tid fanns en helt annan marknad i Norrbotten. Piteå, Boden och Kiruna spelade i dagens motsvarighet till allsvenskan. Vi plockade Renberg, Öhlund, "Bulan" och Edström från Piteå, bara för att nämna några. Det går inte att komma från dagens Asplöven och tro att man ska ta en plats i Luleå Hockeys förstaline. Det finns inte en chans att klara den omställningen. Varför satsade ni hemvävt med Lars "Osten" Bergström och Thomas "Brocke" Bäckström? - Osten var en coming-man. Han var otroligt ambitiös och målinriktad. Jag har svårt att förstå när man har en sådan kille i Luleå med den kompetensen och så utnyttjar inte Luleå Hockey det. Dagens upplägg med Roger och Roger liknar den konstellationen. - Jo, i grunden har jag inget emot det. Men man ska inte plocka eget bara för att göra en enkel lösning. Det ska ställas krav också. Synpunkter
Är inte Roger och Roger nog kompetenta? - Jag har inga synpunkter på nuvarande tränare, men jag har synpunkter på varför inte Osten platsar i Luleå Hockey. Du gillade aldrig att vara i mediafokus som ordförande. Hur hanterade du den situationen? - Jag fick mitt första slag i ansiktet när en tidningsmurvel sökte mig och inte fick tag i mig. Då letade han upp numret till min son Peter i telefonkatalogen och sökte mig via honom. Då tänkte jag; ska barnen behöva lida för pappas jobb? Skellefteå imponerar
Men ordförande i Luleå Hockey medför ett visst mediaintresse? - Ja, visst är det så. Men för mig blev den här situationen rätt skarp på ett negativt sätt. Då förstod jag att det skulle komma mera. Med lokalpressen var det aldrig några problem, men rikspressen kunde ta mig fan ringa ett på natten: hej Stig, har du gått och lagt dig? Vilken elitserieklubb är i dag ett föredöme när det gäller utveckling? - Skellefteå. Jag är imponerad av deras nya arena och Peo Larsson har gjort ett riktigt bra jobb som sportchef i klubben med Lee Goren i spetsen. Renberg har jag dock mina synpunkter på. Hur menar du? - Det är klart att det stack i mitt hjärta också. För mig är Mikael Renberg en genuin Luleå Hockey-spelare. Intervjun är slut. Vi reser oss från makarna Åkerströms skinnfåtöljer på övervåningen. Bokhyllorna är fyllda av litteratur - ett av Stigs största intressen är politiska biografier. Fotograf Eija Dunder gör ett tredje försök att få en färsk bild på Luleå Hockey förre ordförande. Förgäves.

Från guldlag till stålbad

Stig Åkerström avgick som ordförande i Luleå Hockey 1997. Sedan dess har han inte ställt upp på en intervju. Förrän nu - elva år senare.