Krönika: En värvning som luktar SM-final

Jag kände mig aldrig bekväm med Adam Sonn. Det gjorde inte heller lagkompisarna och till sist blev också coachen David Visscher för obekväm för att förhållandet skulle kunna fortsätta. Sonn skickas hem och ersätts av fjolårets slutspelshjälte; Carlos Wheeler. En nödvändig åtgärd men också väldigt väldigt ovanlig, för att inte säga unik, för Plannja Basket. Jag har tidigare skrivit att det gäller att vara försiktig med de tidiga omdömena när det gäller basketspelare. De ska anpassa sig, de ska smälta in och de ska, i vissa fall, komma i fysisk form. De kan se hur bedrövliga ut som helst, eller hur bra som helst, den första veckan för att någon månad senare vara en helt annan spelare ? rätt eller fel. Jag trodde inte att det skulle bli guld med Carlos Wheeler i fjolårets Plannja. Jag var rätt säker på det. En spelare med den helkaxiga attityden, spretigheten och de yviga gesterna var svår för coach Visscher att kontrollera. Plus att han tog en massa kraft från de övriga lirarna. Men jag hade fel. Wheeler samlade ihop sig och blev som bäst när det behövdes som mest och var en av de stora männen bakom Plannjas guldfirande. Adam Sonn hade inte kunnandet, orken eller attityden för att samla ihop mer än en bunt returer här och där. Visst, en ok spelare, men inte mer men Plannjaledningens tålamod höll ändå ut länge, länge, länge. In i det längsta, faktiskt. Sonns brist på just attityd, avsaknad av anfallsrörelser mot zonförsvar och den relativa oförmågan att stoppa stora motståndare i försvarsspelet blev hans fall och jag kan inte annat än tycka att Plannja har tagit ett riktigt beslut. Om än ovanligt för Plannjas del. Men ska Plannja vinna ytterligare ett guld så fanns det ingen plats längre för snälla killar med bra händer men begränsade resurser i övrigt. Så enkelt är det och även om jag vet att detta beslut smärtar djupt inne i David Visschers sinne ? så fick han svälja stoltheten den här gången. För klubbens bästa. Med Carlos Wheeler kan Plannja springa i offence, de får ett rejält hot från alla positioner och de växer i storlek ? inte minst i defensiven. Och det behövs. Inte minst sedan 08 Stockholm tagit över DJ Brown från Ockelbo som ger Jonte Karlsson ytterligare en superfysisk spelare att mangla på med. Den ?värvningen? luktar final. Lång väg dessutom. Wheeler tar kraft men han ger också attityd och han skrämmer dessutom vilket försvar som helst. Frågan är bara i vilken form han är. Wheeler lämnar Houston Undertakers (begravningsentreprenör) i den anonyma ABA-ligan. En klubb som vem som helst kan provspela för ? det krävs bara 150 dollar i avgift så är du där. Det känns inte speciellt seriöst och den fördel som Wheeler har i all sin kaxighet den kan också vara emot honom om han kommer från en lallarliga och tror att han är världsmästare efter guldspelet i slutet av fjolårssäsongen. Men jag tror på plusfaktorerna, trots allt. Jag skrev häromdagen att Plannja behöver gnista ? nu har de fått en spelare som har just det. Det är upp till bevis för resten av gänget. Inte minst Håkan Larsson behöver kliva upp. Nu har solen och ljuset kommit tillbaka häruppe ? då ska det ljusna för Larsson också. Luleå Hockey hittade också en ?ny? spelare innan dead-line men här handlar det om en kille med en helt annan attityd än Carlos Wheeler. Johan Fransson misslyckades helt i Frölunda, fick dåligt förtroende av Stephan Lundh och petades av Per Bäckman för att sedan hamna i Finland ? i 14 dagar. Visst, Luleå behöver ytterligare en back, men hur knaggligt är Franssons självförtroende och hur blir det att komma tillbaka till de tränare som inte direkt visade att han tillhörde deras stora favoriter under fjolåret..? Jag tror inte att Fransson tänder några gnistor i Luleå Hockey direkt men han breddar den lite skakiga backbesättningen där skador och frånvaro är mer legio än undantag. Och det behövs i slutdelen av klubbens kanske viktigaste säsong hittills. Ett missat slutspel vore ett gigantiskt fiasko ? och det vet alla inblandade. Nu börjar allvaret på allvar. I hall och arena.

Krönika: En värvning som luktar SM-final

Sportkrönika där Ludde Wästfelt tycker till om Adam Sonns petning mitt under säsong. Wheeler som ersättare får godkänt. Kaxighet och attityd kan gå hem ibland.