Malcolm Grant kliver in i omklädningsrummet med ett leende på läpparna.
Och det kan behövas.
25-åringen är LF Baskets femte jänkare och den tredje importguarden den här säsongen. Tillsammans med Kodi Augustus är de nu två i laget. Grant ersätter Keith McLeod (som ersatte Cliff Collimon), som fick lämna efter en svår ljumskskada.
Han har ännu inte fått sitt namn på platsen i omklädningsrummet.
Men det kommer.
Ny bänkgranne är Arvid Isaksson.
– Jag är en ganska flashig spelare och alla får väl vänta och se. Jag gillar att vinna och göra en bra show för publiken. Men samtidigt får det inte bli för mycket så att det går ut över defensiven, säger nyförvärvet och fortsätter:
– Jag vill vara en ledare där ute och göra allt för att hjälpa laget att vinna. Skapa skottlägen både för mig själv och mina lagkamrater.
Han anslöt till laget i Stockholm inför fredagens bortamatch i Södertälje (71-97-förlust)
Malcolm Grant har lirat sju matcher med kanadensiska Halifax i NBL-ligan innan han bröt kontraktet och skrev på för LF Basket.
Där snittade han 13 poäng och 4,1 assist per match.
Temperaturen i Halifax motsvarar ungefär klimatet i norra Sverige.
Men Grant föredrar vädret han hade under sina fyra år på NCAA-college i Miami.
– Jag hörde att det var -34 grader när LF spelade längre norrut (Malmberget). Det är helt galet. Jag trivdes i Miami med shorts och linne, säger han och skrattar.
"Jag är tacksam för 24 nya timmar".
Malcolm Grant är en flitig twittrare.
Och ofta handlar det om tron på Gud.
– Jag har alltid trott på Gud, men får två år sedan gick jag igenom något riktigt tungt och fick ett starkare förhållande till Gud. Jag läser bibeln varje dag och ber fem gånger om dagen. Jag är Guds barn och allt jag är i dag är på grund av honom.
Vill du berätta om vad som hände?
– Jag förlorade en av mina tre bröder. Det hände väldigt plötsligt och oväntat. När någon som står dig så nära plötsligt går bort så är det oerhört tufft att leva med, säger Grant och fortsätter:
– Min bror hade känt sig trött i några dagar och till slut fick min far honom att uppsöka sjukhuset. Han dog samma natt.
Hur har det präglat dig?
– Från den dagen tillägnar jag hela mitt liv och varje ny dag till honom, varje gång jag kliver in på planen är det för honom. Ni kommer säkert att se mig göra korstecknet och då är det för min bror.