Äntligen seriestart.
Som vanligt är det lite pirrigt men helt ärligt känns det riktigt bra. Laget känns starkare i år än i fjol och framför allt är vi en mycket starkare grupp. Nu finns det ett otrolig engagemang och en enorm sammanhållning. I fjol var det inte riktigt samma känsla.
En sak vill jag däremot att vi ska ta med oss från förra året – hur vi avslutade.
Känslan vi hade i de två sista matcherna och framför allt de sista tio minuterna mot Timrå där stämningen i hallen var helt underbar och alla i laget verkligen jobbade för varandra och offrade sig helhjärtat. Då visade vi hela hockeysverige att Luleå Hockey aldrig ger upp. I de matcherna kändes det också som att våra unga killar tog ännu ett kliv i utvecklingen.
Nu är det dags för dem att kliva upp ytterligare ett pinnhål. Nästa nivå är att bli ännu stabilare och prestera samma spel i varje match. Kan de göra det, vilket jag är övertygad att de kan, kommer vi bli ett lag att räkna med den här säsongen.
På träning har det sett väldigt bra ut de senaste veckorna och tempot har skruvats upp avsevärt. Vi har jobbat hårt på vårt power play-spel och på träning har de sett bra ut men sedan får vi se hur det går på match.
Jag räknar med att det blir en intressant tillställning mot Djurgården. Det är nämligen ett lag som vi brukar spela täta och jämna matcher mot. Vi ska i alla fall gå in och kriga stenhårt för att vara en tuff motståndare för dem. Sedan är en premiär alltid extra speciell och det brukar bli en hel del känslor men kul kommer det att bli.
Nu hoppas vi att många supportrar kommer dit och stöttar oss så ska vi göra allt vi kan för att plocka med oss tre poäng.
Överraskningen: Alla unga spelare som imponerat stort under försäsongen.
Ögonblicket: När Tomas Surovy slog in segerpucken mot Mora i förlängningen. Det var ett underbart ögonblick.
Övertrampet: Alla stockholmsjournalister som år efter år dömer ut oss. Det är jag riktigt trött på.