En makalös skidbragd

<A href="http://www.kuriren.nu/debatt.asp?ArticleID=798619&CategoryID=2769&ArticleOutputTemplateID=90&ArticleStateID=2&ort=">Läs mer: Skicka en hälsning till VM-hjältarna</A> Emelie Öhrstig guld, Lina Andersson silver, Anna Dahlberg fyra i den klassiska VM-sprinten. Plötsligt var ett dittills medaljlöst Sverige i Oberstdorf en skidnation att räkna med igen. Och Emelie Öhrstigs brakgenombrott har få motstycken i svensk idrottshistoria.  ? Jag trodde jag skulle kunna ta medalj. Och det var verkligen min dag i dag. Allt jag hoppats på i mina drömmar slog in. Men jag trodde det skulle bli mycket mer fight, sade guldtjejen efter sin formidabla uppvisning.  ? Det kändes nästan som ett DM-lopp med Lina från samma klubb (Piteå) som tvåa och Anna som fyra. Det går inte att vinna en sprinttävling mer överlägset än som Emelie Öhrstig gjorde det på tisdagen. Snabbast i kvalet Hon var snabbast i tidskvalet. Med 2,24 sekunder, en nästan gigantisk marginal efter 900 meters åkning. Då var Lina Andersson tvåa och Anna Dahlberg trea. Medaljtåget hade startat. Och superloket Öhrstig ledde kvartsfinalen, semifinalen och finalen från start till mål.  ? Det gav extra självförtroende att vinna tidskvalet. Öhrstig forsade lätt fram till final och fick sällskap av både Lina Andersson och Anna Dahlberg. Och det såg länge ut att bli en svensk medaljtrippel. Men Sara Renner stakade förbi Anna Dahlberg alldeles på slutet och tog Kanadas första VM-medalj i skidor genom tiderna. Emelie Öhrstig är talangen som har varvat skidor med cykel. Hon har gått skidgymnasiet i Torsby, men som 15-åring började hon även tävla i mountainbike. En helsatsning på cykel 1999 gav resultat direkt. Hon blev nordisk mästarinna både i MTB och landsväg i Lahtis. Öhrstigs jobbiga tid Men där hände det som gjorde att hon faktiskt slutade idrotta. Hon lämnade ett positivt dopningsprov med för hög halt av koffein. Hon saknar ett enzym i levern som inte bryter ner koffein och hon friades av Riksidrottsförbundets disciplinkommitté.  ? Det var en riktig smäll. Jag lade av i två månader. Det var en jobbig tid. Nu har koffein tagits bort från dopningslistan. Jag kan dricka kaffe, men ända fram till årsskiftet var jag försiktig. Öhrstig kom tillbaka och levde ett idrottsligt dubbelliv med cykel och skidor. Hon var till och med cykelproffs i Italien under några månader 2001. Men de tre senaste åren är det skidor som har gällt. Och framför allt sprint. Ett vägval Emelie Öhrstig inte ångrar.  ? Jag kände att jag måste välja. Och hela det senaste året har fokus legat på sprinten i VM. Kan bli ett lyft i traditionellt Men hon kan bli ett guldhopp i traditionell skidåkning också vad det lider. I januari tog hon sina första två SM, ett i sprint och ett på 15 kilometer. Lika lycklig som Emelie var Lina Andersson över silvermedaljen. Efter två individuella guld och tre stafettguld i junior-VM inledde Lina Andersson sin seniorkarriär med att bli trea i världscuppremiären i november 2001. Sånt skapar förväntningar. Men ideliga förkylningar och sjukdomar satte stopp för hennes vidare framfart.  ? Nu har jag varit frisk länge. Jag har också haft sprinten i VM som mål. Men att jag och Emelie skulle sitta här med guld och silver kunde väl ingen tro, inte ens vi själva, sade en silversmyckad Lina Andersson. Troligen var det en allergi som gjorde att Lina Andersson var så känslig för förkylningar.  ? Jag är allergisk mot hund, björk och gräs, förklarade hon.  ? Men nu tar jag medicin varje morgon och kväll och jag känner ingenting av allergin nu. Ett perfekt klubbnamn Lina var näst snabbast i tidskvalet efter guldkompisen Emelie Öhrstig och satsade friskt i kvartsfinalen. I semifinalen hade hon sällskap av Anna Dahlberg och svenskorna vann matchen mot finländskorna Aino Kaisa Saarinen och Mona-Liisa Malvalehto med 2?0. Lina Andersson fick till slut ge sig. Men hon blev tvåa i en VM-final ? och Piteå Elit gjorde verkligen skäl för klubbnamnet på tisdagen. VM-ettan och VM-tvåan bor på skilda håll, men har samma klubbadress.