Vaaraniemi har runt tio segrar på V75 genom åren, men bara en V75-seger på Bodentravet.
Det var 2009 som Mutola Bob vann för Vaaraniemi, men efter segern så inträffade det som enligt Vaaraniemi är ett fruktansvärt minne. Skötaren Ann Wennberg skulle ta Mutola Bob till stallet då denne skrämdes av täcket och sparkade skötaren så illa att hon fick en skallfraktur.
– Det blev väldigt tråkigt då detta hände efter segerdefileringen. Segerglädjen försvann direkt när jag såg vad som hände. Som tur var så gick det ändå ganska bra, men Ann var sjukskriven ganska länge, säger Vaaraniemi och funderar.
I loppet så var duon Mutola Bob och stjärnkusken Robert Bergh en och en halv längd före tvåan Coctail Zon med Daniel Olsson i sulkyn.
Tränarkarriären startade Kari Vaaraniemi 2002 och det var väldigt nära att han hamnade i
i Umeå istället för Boden.
– Jag var i Umeå först, men det fanns det ett tak för hur många utländska tränare som fick vara på samma bana och den kvoten var full där. Då hamnade jag i Boden vilket jag i dag tycker var tur.
I 14 år var Vaaraniemi tränare med Boden som huvudstationering och han hade säkert fortsatt ett tag till, men en skadad axel och rygg satte stopp för jobbet som egen tränare.
– Jag kände på slutet att det blev för mycket att jobba dygnet runt med de skador jag fick när jag föll. Det finns annat i livet än att bara jobba, säger Vaaraniemi.
Vad var det som hände när du skadade dig?
– Vi var ute och gjorde ett vindskydd till hästar och jag hade lite bråttom och halkade. Det var ett fall på tre meter och det räckte för att skada sig. Det var tre år sedan och efter det har jag inte kunnat jobba fullt ut.
Under våren 2016 lämnade han beskedet att han skulle ta pension. Han flyttade till Haparanda permanent och i dag så jobbar han stundtals som dräng i sin dotters stall i Kukkola. Han tycker att han har hittat rätt nivå nu.
– Jag jobbar precis så mycket som jag orkar. Fortfarande finns det där lilla pirret i kroppen när det är dags för lopp, men annars känns det som om att jag har gjort mitt, säger Vaaraniemi.
Du har inte varit pensionär så länge, men tror du att du kommer sakna sporten?
– Jag vet inte för jag hade ändå varit tränare ganska länge. Jag tror väl inte att jag kan släppa travet helt och hållet fast samtidigt kände jag att jag var klar på något sätt.
Under sina år på Bodentravet blev han känd för att vara en glad och lättsam person att ha och göra med. Själv minns han tiden i Norrbotten som enbart positiv.
– Jag har aldrig tyckt att det var ett dåligt beslut av mig att välja Boden. Jag fick alltid bästa förutsättningarna att göra mitt jobb och det är svårt i dag att välja ut något speciellt minne, säger han innan han fortsätter:
– Det fanns bra kompisar och medhjälpare som gjorde det möjligt för mig att dra igång.
Hur många hästar hade du som mest i Boden?
– Jag hade lite över 70 hästar i träning ett tag, men då hade jag några i Stockholm också så jag vet inte riktigt hur många som stod i Boden.
Till helgen så väntar säsongens höjdpunkt i Boden och enligt Vaaraniemi så går det knappt att överskatta vikten av att Boden har en V75-omgång på banan.
– Det är just de lördagarna som gör att banorna syns och det är då som också utländska kuskar och hästar kommer till Sverige. Det är nästan ett måste för att utveckla sporten lokalt.
Hur viktigt var det för er att prestera när V75 var i Boden?
– Det är klart att det var dagen som man siktade på lite speciellt under hela året. Jag minns ett år när vi drabbades av ett A2-virus samma vecka som V75 skulle köras i Boden. Hela satsningen det året blev förgäves, men det fanns inte så mycket att göra mer än att ta nya tag.
Kan du beskriva Bodentravet under V75-lördagen?
– Det är något alldeles speciellt. Det är grym stämning och livekänslan går aldrig att ersätta med att se det på TV, säger Vaaraniemi.