Folkfesten som Elitloppet är lockar alla typer till Solvalla. Allt från hästexperterna som springer runt med mobiltelefonen i handen och söker stalltips till innefolket från Stureplan och helt vanliga familjer. Det är en mötesplats för hela samhället oavsett var på stegen du befinner dig.
Hela festen börjar redan på lördag, men det är på söndag som det blir galet. Själva loppet avgörs till att börja med två stycken försök där åtta hästar i varje gör upp om fyra platser var i finalen.
Sedan växer förväntningarna lopp efter lopp och när klockan passerar 17.30 kommer de åtta finalisterna in på Solvallas oval. Då är jublet från den drygt 30.000 människor stora publiken öronbedövande och det är ända bara början. Det som händer från det och fram till upploppet måste upplevas på plats för att kunna beskrivas. Att hästarna inte av ren förskräckelse vänder när de kommer genom sista kurvan är för mig ett under. Vrålet från publiken är så mäktigt att du inte kan stå emot att vråla med åt de åtta hästar som stormar in på upploppet.
1999 såg jag Joseph Verbeeck styra Remington Crown över mållinjen som etta och 2000 såg jag Victory Tilly ge Stig H Johansson hans sista elitloppsseger som kusk. Ända sedan de två loppen har jag haft lite svårt att tända till i soffan innan starten gått, men det som händer under de kommande 1609 metrarna fram till målet ger mig gåshud varje gång.
Årets upplaga av loppet är svårtippat. Många av tipsen hamnar på Panne de Moteur (Örjan Kihlström) och Raja Mirchi (LutfiKolgjini) och visst där kan vinnaren finnas, men jag kan trots allt inte släppa tanken på att Robert Bergh med Nahar lyckas, trots sitt åttonde spår i försöket och tveksamma form, ta sig till final och precis som förra året lura hela fältet på godbiten. Sedan så kanske Truculent (Johnny Takter) kan överraska. Truculent tog den sista elitloppsplatsen då han vann gulddivisionen förra helgen i Gävle och då imponerade den sjuåriga hingsten stort och gick i mål på kilometertiden 09.5. Imponerande var ordet. Sedan är det som vanligt ett par amerikanska snackisar där världsrekordinnehavaren Uncle Peter, 1.08.07, är den det snackas om mest. Det kommer gå undan i det andra försöket där Uncle Peter ställs mot Raja Mirchi och alla som sett trav någon gång vet hur LutfiKolgjini kan få för sig att köra. Frågan är hur länge David Miller bakom Uncle Peter svarar.
Om du aldrig sett ett elitlopp. Gör det och minns vad jag sa.
Det handlar om så mycket mera.