Brittany Smart kom in i andra halvlek och bidrog till segern, men det var inte hennes poäng eller returer som Smart pratade om efter matchen.
Det var i stället hennes tre tidiga foul som tvingade henne till bänken.
– Jag måste försöka hitta domarnivån, det är lite olika från match till match. Det är upp till mig att känna hur fysisk jag kan vara i varje match, säger hon.
– Jag tycker inte att domarna är problemet – jag tycker att jag borde veta det, jag har spelat i den här ligan tre–fyra år.
Hur är det att gå till bänken med tre tidiga fouls?
– Det är frustrerande att vilja spela och inte kunna det. Som när ett barn inte får godis – det är då det vill ha det ännu mer, så känner jag.
Och efter sista matchen innan jul konstaterar hon att lagkamraterna kan ha nytta av hennes foulproblem. Då fick Northland känna på hur det är att sakna henne.
– Vi har bara lärt oss av mina foul, säger hon och skrattar.
Var det din julklapp till laget?
– Ja, precis. Varsågoda – nu lär ni er.