Martin Karlsson är rektor för 7-9 på Hertsöskolan.
De flesta barn i Luleå börjar en ny skola i högstadiet. Vissa går direkt över till sin så kallade anvisningsskola, den skola i närheten de automatiskt blir placerad i. Andra gör ett mer aktivt val och söker sig till en skola, kanske i en annan del av staden.
Nästan alla kommunala högstadieskolor har så kallade upptagningsområden som skolan är skyldig att ta emot barn ifrån, barnens anvisningsskola. Vissa skolor har ett upptagningsområde, medan andra har fler. Ibland skiljer sig områdena mycket åt utifrån ett socioekonomiskt perspektiv, ibland inte alls.
Socioekonomisk bakgrund har en stor påverkan på elevers skolresultat och i samhällsdebatten lyfts ofta vikten av att det går barn från olika bakgrunder i samma skola. Sammanfattat går socioekonomi att beskriva som de sociala och ekonomiska faktorer som påverkar människors livskvalitet. Det innefattar allt från bostadssituation till utbildning och hälsa.
Eftersom högstadieskolorna i Luleå har större upptagningsområden blir ofta en naturlig följd att eleverna får träffa fler barn från olika bakgrunder när de börjar ny skola.
Trots att Luleå kommun gjorde om upptagningsområdena för två år sedan visar Kurirens kartläggning att skillnader i skolresultat fortfarande är starkt kopplade till socioekonomi även på högstadiet. Tydligast är skillnaden mellan Hertsöskolan och Kråkbergsskolan (av de kommunala skolorna), som är placerad i Luleås mest socioekonomiskt utsatta respektive ett av de mest välmående områdena.
Förra året hade eleverna som gick ut nian på Hertsöskolan ett genomsnittligt meritvärde på 202,1 och endast 55,8 procent av eleverna uppfyllde betygskriterierna i alla ämnen. Det är de lägsta resultaten i Luleå kommun.
Kråkbergsskolan hade ett genomsnittligt meritvärde på 243,4 och 90,3 procent av niondeklassarna uppfyllde betygskriterierna i samtliga ämnen.
Martin Karlsson är rektor för årskurserna 7-9 på Hertsöskolan sedan augusti och menar att de den senaste tiden arbetat på flera sätt för att vända utvecklingen.
– Nytt för i år är att våra högstadieelever börjar klockan nio, vilket enligt forskningen visat sig ha positiva effekter. En bonus är att det frigjort utrymme mellan 8 och 9, så vi har satt in extra matte- och svenskaundervisning, så kallade studiestugor. Sedan har vi även frukost måndag och fredag mellan 7.30 och 8.45, för att möta upp områdets förutsättningar.
Det är ännu svårt att veta om morgonens studiestugor har haft någon effekt på elevernas resultat, men enligt Martin Karlsson är det en värdefull timme för många elever att repetera eller få hjälp av en specialpedagog i något de kämpar med.
– Vi märker att eleverna som kommer får väldigt bra stöttning. Det är en väldigt bra och avskalad miljö där eleverna är lugna och samlade, vi känner att vi får mycket utväxling för den tiden. Vissa är återkommande och vissa kanske bara kommer två eller tre gånger.
Hur mycket olika skolor får i skolpeng beror på områdets socioekonomiska förutsättningar. Hertsöskolan blir ekonomiskt kompenserad då de har en hög andel elever med utländsk bakgrund och föräldrar med låg utbildningsnivå. På frågan om Martin Karlsson tycker att de kompenseras tillräckligt ger han ett diplomatiskt svar.
– Alla rektorer vill alltid ha mer pengar men vi har bra resurser som vi jobbar med. Vi lever också i en ekonomisk verklighet, säger han.
Tror du att föräldrar väljer bort Hertsöskolan på grund av de låga resultaten?
– Det kan jag inte spekulera i. En blandning av elever från olika bakgrunder det är det som är bäst på sikt, att skapa mötesplatser där personer lär känna varandra.
Hertsöskolan har börjat erbjuda alla elever i årskurs 4-9 frukost två dagar i veckan.
Björkskataskolan är den skola i kommunen med flest upptagningsområden och även en av de skolor där upptagningsområdena varierar mest utifrån socioekonomiska förhållanden. De placerar sig också i mitten av statistiken när det kommer till elevernas meritvärde.
Kråkbergsskolan är den kommunala skolan med bäst meritvärde av den kommunala skolorna och där högst andel uppfyller betygskriterierna. Det är enda skola som endast har ett upptagningsområde – Sunderbyn.
Martin Karlsson poängterar flera gånger under intervjun att han tycker det är viktigt med närhetsprincipen för att kunna underlätta för barnens vardag.
Martin Karlsson är en stor anhängare av närhetsprincipen.
– Jag är en personlig anhängare av närhetsprincipen. Att elever lätt ska kunna ta sig till och från skolan, det stärker egenmakten hos barnen, säger han och fortsätter:
– Hertsön är ett perfekt ställe för det, det finns mycket cykelvägar och går bra att ta sig hit på egen hand, vilket skapar ett enklare liv för föräldrarna
Tycker du att placeringen av elever fungerar bra i Luleå i dag?
– Det är inte för mig att bedöma. Jag är som sagt ny som rektor och har inte reflekterat så mycket över det här upptagningsområdet. Men jag är som sagt en anhängare av närhetsprincipen och tycker att vi har en bra blandning med elever här.
Hertsöskolan är den skola i Luleå med sämst resultat bland eleverna.
Luleå kommuns grundskolechef Louice Stridsman träffar oss på servicecenter i centrala Luleå. Hon har på förhand fått frågorna skickade till sig men trots det får vi få konkreta svar vid intervjutillfället.
Hon berättar hur de riktar skolpengen efter utbildningsnivå och utländsk bakgrund, men vill inte på rak arm svara på vilka skolor som kompenseras på det sättet inom kommunen.
– Vi viktar en del av statsbidragen till de här skolorna. Vi arbetar även med att öka antalet förstelärare och utgår alltid från statistik om socioekonomi när vi riktar resurser.
Vilka skolor gäller det i det här fallet?
– Det beror på. Men generellt finns det en större uppblandning av barn i högstadieskolor än lågstadieskolor, säger hon.
Efter att ha läst igenom sina citat genom mejl lägger Louice Stridsman till följande:
– Det varierar. Just nu är det bland annat skolor inom Porsöns och Notvikens område.
Louice Stridsman är grundskolechef i Luleå kommun
Hur tänker du kring den skillnaden i upptagningsområden?
– Vi ska fördela resurser utefter elevernas olika förutsättningar och behov. Det är också anledningen till att Kråkbergsskolan fick den lägsta tilldelningen av skolpeng. Med det sagt betyder det inte att skolorna inte har utmaningar, men det finns ett stort värde i att elever från olika bakgrunder möts och att det finns en uppblandning.
Hur jobbar ni med den uppblandningen?
– Jag funderar på dina frågor du ställer, säger Louice Stridsman och kollar ner i mejlet hon fått med våra frågor.
Jag tänker på hur ni jobbar med att få elever från olika bakgrunder att gå i skolan tillsammans i Luleå?
– Om vi tittar på skolsegregationen så är drömläget att få en blandad elevsammansättning och att kommunen arbetar strategiskt för att barn från olika områden ska gå tillsammans.
Och hur arbetar ni strategiskt med det då?
– Det här är egentligen ett område jag inte ska gå in på eftersom det är en annan avdelning som jobbar med det. Men det kan till exempel handla om att kommunen planerar bostadsområden med olika boendeformer.
Men vet du hur ni jobbar med en uppblandad skola i Luleå?
– Just nu har vi de strukturer vi har.
Så ni jobbar egentligen inte med det?
– Just nu har vi den skolstruktur vi har så då jobbar vi på bästa sätt med att kompensera för skillnaderna i det dagliga arbetet.
Kan du se något problem med hur strukturerna ser ut i dag?
– Ja, jag kan tänka mig att vi skulle haft en mer likvärdig skola i Luleå om vi hade haft större upptagningsområden. Då hade vi automatiskt fått en större blandning av elever.
Slutbetyg högstadieskolor i Luleå
Hertsöskolan 7-9
Genomsnittligt meritvärde: 202,2
Andel elever som uppfyllt betygskriterierna i alla ämnen: 55,8 procent
Tunaskolan 7-9
Genomsnittligt meritvärde: 209,1
Andel elever som uppfyllt betygskriterierna i alla ämnen: 62,1 procent
Residensskolan 7-9
Genomsnittligt meritvärde: 209,1
Andel elever som uppfyllt betygskriterierna i alla ämnen: 66,2 procent
Montessoriskolan F-9
Genomsnittligt meritvärde: 219,3
Andel elever som uppfyllt betygskriterierna i alla ämnen: 66,7 procent
Örnässkolan 7-9
Genomsnittligt meritvärde: 219,8
Andel elever som uppfyllt betygskriterierna i alla ämnen: 73,1 procent
Björkskataskolan 7-9
Genomsnittligt meritvärde: 228,4
Andel elever som uppfyllt betygskriterierna i alla ämnen: 82 procent
Bergskolan 7-9
Genomsnittligt meritvärde: 229,9
Andel elever som uppfyllt betygskriterierna i alla ämnen: 76,9 procent
Råneåskolan 7-9
Genomsnittligt meritvärde: 211,8
Andel elever som uppfyllt betygskriterierna i alla ämnen: 77,8 procent
Stadsöskolan 7-9
Genomsnittligt meritvärde: 235,2
Andel elever som uppfyllt betygskriterierna i alla ämnen: 79,6 procent
Kråkbergsskolan 7-9
Genomsnittligt meritvärde: 243,4
Andel elever som uppfyllt betygskriterierna i alla ämnen: 90,3 procent
Resultat fristående grundskolor och kommunala skolor med hela kommunen som upptagningsområde (ej kommunala anvisningsskolor)
Nya Läroverket Bergviken
Genomsnittligt meritvärde: 250,8
Andel elever som uppfyllt betygskriterierna i alla ämnen: 88,1 procent
Nya Läroverket Bergnäset
Genomsnittligt meritvärde: 231
Andel elever som uppfyllt betygskriterierna i alla ämnen: 85,3 procent
Innovitaskolan
Uppgift saknas
Midskogsskolan
Uppgift saknas
Luleå international school
Uppgift saknas
Källa: Skolverket senast tillgängliga statistik från läsåret 23/24