I augusti Äkte Johanna FÀllman till Calgary med sin partner Kelly, som fÄtt ett civilt jobb inom hockeyn.
SjÀlv hade hon ingen plan för hur hennes hockeykarriÀr skulle fortsÀtta.
Till sist kom beslutet att den nya nordamerikanska proffsligan PWHL skulle starta och tack vare en kompis som talade gott om henne till trÀnaren i New York fick hon en möjlighet att slÄ sig in i laget.
Try outen pÄgick i över en mÄnads tid.
Sju backar slogs om tvÄ platser och Johanna FÀllman frÄn LuleÄ tog en av dem. Bara ett fÄtal européer lyckades ta sig in i ligan.
â Jag kĂ€nner en vĂ€ldigt stor stolthet över att ha tagit det steget, sĂ€ger 33-Ă„ringen.
Ligan, som heter Professional Women's Hockey League och förkortas PWHL, bestÄr av sex lag. Nyligen startade slutspelet, men för FÀllmans lag New York, som slutade sist, Àr det fÀrdigspelat för den hÀr gÄngen.
â Det lĂ„ter extremt bortskĂ€mt, men jag Ă€r inte van att sĂ€songen Ă€r slut och sĂ„ vinner man inte. Det kĂ€nns ju jĂ€ttekonstigt. Jag stod pĂ„ isen och kĂ€nde Ă€r det inte nĂ„gon som har en öl? Var Ă€r konfettin?, sĂ€ger hon med ett gott skratt och syftar pĂ„ alla gulden med LuleĂ„ Hockey/MSSK.
FĂ€llman, som haft en defensiv roll i New York, spelade 21 av de 24 matcherna och snittade 11 minuter i istid.
â Vi hade en back kort i början av sĂ€songen som vi visste skulle komma tillbaka och Ă€ta mycket speltid, sĂ„ det var inget konstigt med det. Jag hade en liten ryggskavank i februari och tyckte jag kom tillbaka bra, men efter det fick jag inte lika mycket speltid. DĂ„ fĂ„r man vara en bra lagkompis â och helvete vilken bra lagkompis jag varit.
BerÀtta mer!
â Det Ă€r sĂ„ mycket lĂ€ttare att ta sĂ„dana saker nĂ€r man Ă€r lite Ă€ldre. Man förstĂ„r att man inte Ă€r centrum av solsystemet. Man fĂ„r köpa det och tĂ€nka pĂ„ vad som Ă€r bĂ€st för laget. Det Ă€r inte lika lĂ€tt nĂ€r man Ă€r 19.
Nej, det blev ingen sportslig succé för laget. Men det finns mycket annat hon tar med sig.
â Ăven fast det gick som det gick för vĂ„rt lag kĂ€nns det vĂ€ldigt stort att ha fĂ„tt vara med första Ă„ret. Det kĂ€nns som att tajmingen blev sĂ„ himla rĂ€tt. Jag vet inte hur det lĂ„tit i Sverige, men hypen kring damidrott i USA Ă€r verkligen stor nu. SĂ€rskilt med Caitlin Clark. Det har exploderat. Det Ă€r jĂ€ttejĂ€ttestort med allt typ av damidrott. Det Ă€r skitkul.
Caitlin Clark, 22, Àr basketvÀrldens nya superstjÀrna som nyligen gick etta i den hajpade WNBA-draften, till Indiana Fever.
Tidigare i Är slog Clark det totala poÀngrekordet för bÄde mÀn och kvinnor i collegebasket, vilket ledde till att hon hyllades av president Joe Biden.
â Det Ă€r som att det blivit ett skifte. Caitlin Clark Ă€r sĂ„ extremt stor att det nĂ€stan Ă€r sjukt. Det gĂ„r inte riktigt att förstĂ„, sĂ€ger Johanna FĂ€llman.
Hur mÀrker man av det i New York?
â Alla pratar om henne hela tiden. Det var första gĂ„ngen som damfinalen hade mer tv-tittare Ă€n herrfinalen i collegeslutspelet. Den finalen som hon spelade i hade mer tittare Ă€n alla NBA-matcher. Det Ă€r helt galet och en extrem hype. Alla bortamatcher hon spelar Ă€r utsĂ„lda.
New York har haft svÄrast av lagen i PWHL att locka publik, berÀttar FÀllman. De har spelat pÄ tre olika arenor vilket hon tror pÄverkat negativt.
Men hon har spelat ett flertal minnesvÀrda bortamatcher med stort publiktryck.
â Första matchen i Montreal â helvete vilket tryck det var. NĂ€stan 8 000. De flesta bortamatcher har varit mĂ€ktiga, men i Montreal var det speciellt.
FÀllman var dock inte beredd pÄ buropen efterÄt.
â Det stod i regelboken att vi inte skulle tacka efter match, vilket vi hade gjort hittills, men nu Ă„kte vi bara av för att vi trodde det var rĂ€tt. DĂ„ trodde publiken och Montreal att vi var dĂ„liga förlorare och det blev ett jĂ€vla liv. Gud vad de buade. Vi var det enda laget som följde reglerna en gĂ„ng och fick sĂ„ sjukt mycket skit. Efter det Ă€ndrade ligan den officiella hĂ„llningen att man tackar efter match, sĂ€ger FĂ€llman och skrattar högt.
Hon har följt de bÀsta amerikanska och kanadensiska spelarna frÄn nÀra hÄll och kan med sÀkerhet sÀga att flera av hennes tidigare lagkamrater i LuleÄ har goda chanser att ta en plats.
â Jag Ă€r imponerad av att det Ă€r sĂ„ mĂ„nga som Ă€r vĂ€ldigt, vĂ€ldigt bra, men samtidigt blir jag glad över att toppen av Europa Ă€r absolut inte lĂ„ngt ifrĂ„n. Det handlar mer om att vara i den miljön dagligen. DĂ„ tror jag mĂ„nga kommer att kunna göra stora avtryck i den hĂ€r ligan.
Ronja Savolainen, Noora Tulus, Daniela Pejsova och Anna Kjellbin kommer att vara med i draften juni â mycket tack vare Johanna FĂ€llman som öppnat dörren och visat att det gĂ„r.
â Det Ă€r skitkul att de testar och jag skulle bli förvĂ„nad om det inte gĂ„r högt i draften. Som jag förstĂ„tt det Ă€r det sju rundor, sĂ„ det Ă€r inte jĂ€ttemĂ„nga spelare som gĂ„r i draften. Jag skulle gissa att de tre första rundorna kommer gĂ„ in och ta plats i lag, men sedan kan det bli tunnare ju lĂ€ngre ner man kommer. Ăven om man blir draftad sĂ„ Ă€r det ingen garanti för att man tar en plats.
Ronja Savolainen har sagt att det Àr tack vare dig hon vÄgar.
â Jag Ă€r vĂ€ldigt stolt att en sĂ„dan som Ronja sĂ€ger det. Det betyder mycket att ha gĂ„tt i brĂ€schen. Det Ă€r ganska stort.
Att bo i New York Àr en dröm för mÄnga och Johanna FÀllman strosar gÀrna runt i city nÀr hon Àr ledig. Hon har hittat ett svenskt café dÀr hon brukar stanna till och köper en kanelbulle.
â Jag har tĂ€nkt: Inte fan kommer jag att bo hĂ€r sen. Jag har kĂ€nt att jag mĂ„ste försöka vara i nuet och ta den chansen. Jag bor 45 minuter ifrĂ„n ett av de typ coolaste stĂ€llena pĂ„ jorden. Och jag kĂ€nner mig förvĂ„nansvĂ€rt bekvĂ€m att gĂ„ runt hĂ€r. Det Ă€r klart att det Ă€r extremt stor skillnad mellan New York och LuleĂ„, men det Ă€r alltid folk överallt sĂ„ jag kĂ€nner mig Ă€ndĂ„ trygg pĂ„ nĂ„got vĂ€nster.
Hon har blivit inbjuden pÄ flera stora sporthÀndelser, bland annat utomhusmatchen mellan New York Rangers mot New York Islanders pÄ amerikanska fotbollsarenan MetLife Stadium.
â Det var 80 000 personer dĂ€r och jag satt och tĂ€nkte herregud, det hĂ€r Ă€r hela LuleĂ„ kommun pĂ„ en fotbollsarena som tittar pĂ„ samma hockeymatch. Det blir ganska absurt nĂ€r man tĂ€nker sĂ„. Det var sĂ„dĂ€r typiskt flashigt amerikanskt. NĂ€r de sjöng nationalsĂ„ngen kom tvĂ„ jetplan över stadion.
Vad som hÀnder för Johanna FÀllman nu ÄterstÄr att se. Hon Àr öppen för att vÀnda hem till LuleÄ igen. Samtidigt kittlar en fortsÀttning i PWHL.
â Jag kĂ€nner att det varit jĂ€ttekul hĂ€r men samtidigt har jag alltid tĂ€nkt att jag ska avsluta karriĂ€ren hemma. Det finns alltid i bakhuvudet. Jag ska Ă„ka hem en svĂ€ng i maj och vi fĂ„r se hur det kĂ€nns dĂ„. Kanske blir jag jĂ€tteuttrĂ„kad (skratt).
Har du nÄgon möjlighet att stanna kvar i New York, eller PWHL?
â Jag har ingen aning. Jag har haft ettĂ„rskontrakt och det beror pĂ„. Vissa blir inbjudna till campen igen, och dĂ„ vet jag inte om det innebĂ€r att man ska gĂ„ pĂ„ try out igen. Vissa kan kanske förhandla sig till kontrakt under sommaren. Det Ă€r vĂ€ldigt otydligt och jag har pratat med vĂ„r general manager och inte ens de vet riktigt Ă€n hur mĂ„nga de kommer att fĂ„ bjuda in till campen, sĂ€ger hon och fortsĂ€tter:
â Det Ă€r vĂ€ldigt mycket som Ă€r oklart och personligen kĂ€nner jag att jag inte kommer att Ă„ka pĂ„ en try out igen. Aldrig i livet. Gud sĂ„ jobbigt. Nej. Det orkar jag faktiskt inte det. NĂ„gonstans finns det en grĂ€ns.
Du har gjort dig ett namn dÀr borta nu, det mÄste vÀl betyda nÄgot?
â Ja sĂ„ kan det vara, men med den talangen som kommer in nu blir det tufft. Det Ă€r sĂ„ hög konkurrens och jag skulle inte bli förvĂ„nad om de vĂ€ljer nĂ„gon lite yngre före. Men vi fĂ„r se. Jag kĂ€nner en slags ro att det blir som det blir med Ă€ventyret hĂ€r. Det viktigaste var att jag vĂ„gade och att jag har gjort det. Det skulle vara en vĂ€ldigt stor Ă€ra om de vill att jag kommer tillbaka, men jag förstĂ„r ocksĂ„ att det inte finns nĂ„gra garantier.
För en mÄnad sedan avgjordes VM i USA och FÀllman var och hÀlsade pÄ sina finska vÀnner frÄn LuleÄ Hockey.
â Jenni (Hiirikoski) ville att jag skulle skriva pĂ„ ett kontrakt dĂ€r och dĂ„ (skratt). "Jag tar det till Enbom", sĂ€ger Johanna FĂ€llman och fortsĂ€tter:
â Lule Ă€r alltid Lule, sĂ„ har det varit alltid. Men de ska ju vilja ha en ocksĂ„...
Det borde vÀl inte vara nÄgot problem?
â Man vet aldrig. NĂ„gon gĂ„ng kommer tiden nĂ€r de inte vill ha en lĂ€ngre. Förhoppningsvis slutar man innan det hĂ€nder (skratt). SkĂ€mt Ă„sido â LuleĂ„ Ă€r alltid ett kĂ€rt alternativ.