Ledaren tar upp ett viktigt och återkommande dilemma för alla kommuner i Sverige: det växande behovet av fastighets- och infrastrukturellt underhåll. Däremot är det mindre konstruktivt att försöka göra detta till en fråga om enskilda politikers brist på vilja – eller att utmåla Luleå som särskilt ansvarslöst i förhållande till andra kommuner.
För det första: Luleås underhållsbehov är, precis som Daniel Persson också konstaterar, väl kartlagt. Det är i sig ett styrketecken. Många andra kommuner i Sverige, även de som styrs med borgerlig majoritet, har fortfarande inte gjort grundjobbet med att inventera sitt underhållsbehov, vilket innebär att de i praktiken famlar i blindo. I Luleå kan vi faktiskt visa på vilket underhållsbehov som finns, det är ett viktigt första steg för att kunna sätta in åtgärder.
Det är sant att det finns ett glapp mellan det beräknade behovet och de resurser som avsätts. Men det är ett glapp som delas av nästan alla kommuner i Sverige, oavsett vem som styr. Under 60- och 70-talet byggdes det svenska välfärdssamhället ut, delvis finansierat med statliga bidrag och investeringsstöd. Skolor, förskolor, vård- och omsorgsboenden, vatten- och avloppsanläggningar och gator byggdes i en aldrig tidigare skådad takt, men sällan med tankar på hur den långsiktiga finansieringen skulle hanteras.
Problemet är alltså inte ideologiskt, utan strukturellt. Ledarskribenten skriver att de rödgröna “vet att det är fel” att skjuta upp underhåll, som om detta vore ett ideologiskt val snarare än ett prioriteringsdilemma. Faktum är att alla politiska majoriteter tvingas göra tuffa avvägningar – även i Luleå. Skillnaden är kanske att vi är ärliga med detta, medan andra gärna låtsas som om det finns magiska lösningar.
Majoriteten fortsätter samtalet om hur kommunen långsiktigt ska hantera det faktum att stor del av vår infrastruktur i form av fastigheter, vägar och vattenledningar har uppnått sin tekniska livslängd och kommer att kräva mycket resurser för att åtgärda. Men det är ärligare att konstatera att det är ett nationellt och inte ett lokalt problem. Och samtidigt inte glömma bort att kommunens åtaganden gentemot medborgarna sträcker sig längre än att enbart underhålla fastigheter och vägar.
Ulrika Lundberg (V), ordförande infrastruktur- och servicenämnden
Ledarsidan svarar:
Ingenting i repliken motsäger egentligen ledaren annat än i frågan om den politiska ledningen är ansvarig för vilka ekonomiska val den gör. Ledarsidan fortsätter att anse att så är fallet.