Två av tre högskolor använder sig av ett antagningssystem där det underrepresenterade könet för respektive utbildning får förtur vid lika meriter, som prov eller betyg.
– Signalerna det sänder är förödande. Det spelar ingen roll om du läser upp dina betyg eller att du anstränger dig för att få ett bra resultat på högskoleprovet – för i slutändan är det ändå inte sådant du kan påverka, som ditt kön, som fäller avgörandet, säger Gunnar Strömmer, jurist och vd för stiftelsen Centrum för rättvisa.
Stiftelsen har kartlagt landets 36 största högskolor och deras antagning under en treårsperiod. Undersökningen visar att nära 8.000 fall under åren har ägt rum där personer sorterats bort, eller fått förtur på grund av sitt kön. Det är främst kvinnor som fått stå tillbaka till fördel för män. Majoriteten av fallen har hittats på läkarprogrammen på universiteten i Göteborg och Linköping, samt på Karolinska institutet.
– Frågan är om det är rimligt att automatiskt diskriminera tusentals sökande för att uppnå jämställdhet på utbildningarna, det tycker inte jag, säger Gunnar Strömmer.
Stiftelsen Centrum för rättvisa driver enskilda rättsfall mot staten för att få genomslag för individens fri- och rättigheter.
Sedan i juli för man en grupptalan om diskriminering mot Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som genom positiv särbehandling gynnat manliga sökande. I stämningen krävs SLU på miljonskadestånd till 46 kvinnor som nekats plats på veterinärprogrammet i Uppsala.