Ulla-Karin Lindström är verksam i länet och specialist inom våld i nära relationer. Hon har arbetat som åklagare i många år och konstaterar att brott i nära relationer ofta sker utan någon annan närvarande är offret och gärningsmannen. Därmed är det en brottstyp som är svår att utreda.
– Målsäganden (den som utsatts för brott, reds. anm.) går ju igenom olika faser. Först är det den akuta fasen och då är målsäganden ofta benägen att berätta. Men sedan kommer tankarna om gemensamma barn, ekonomi och så vidare. Då kan det vara svårt att fullfölja anmälan.
I somras dödades 41-åriga Lotta Rudholm i Solna av en man som hon tidigare hade haft ett förhållande med. Bara en dryg vecka innan hon dödades hade hon polisanmält mannen. När hon inte längre ville medverka i utredningen släpptes mannen och misshandlade Lotta så svårt att hon avled. Ulla-Karin Lindström påpekar att det är fullt möjligt att väcka åtal och att få en fällande dom, även utan offrets medverkan.
– Har man en bevisning är man som åklagare skyldig att väcka åtal, eftersom den här typen av brott ligger under allmänt åtal.
Men det kan vara svårt att samla in bevis. Filmade förhör med offret och även dokumenterade skador är värdefull bevisning, men i vissa fall kanske offret upplever filmandet som ännu en kränkning.
Kuriren har tagit del av totalt 24 domar från länets samtliga tingsrätter de senaste fem åren, där åtal har väckts om grov kvinnofridskränkning, en lag som kom 1998. I elva av dessa fall dömdes förövarna, som i samtliga fall var män, för det brottet. I övriga 13 fall dömdes gärningsmännen för misshandel eller grov misshandel och ibland också för andra brott. Det lägsta straffet för grov kvinnofridskränkning är nio månaders fängelse.
– Grov kvinnofridskränkning är en sammanfattande beteckning över flera brott. Det handlar om att kunna höja upp straffnivån på brott som var för sig kanske bara leder till böter. Men det kan inte bara röra sig om ett aktuellt misshandelsfall, utan flera gärningar som har syftat till att allvarligt kränka kvinnans integritet, säger Ulla-Karin Lindström.
När någon begår upprepade brott mot en närstående, som då kan vara en man eller ett barn, kan personen dömas för fridskränkning, som är en del av samma lagstiftning.
Enligt polisen har ärendena som gäller brott i nära relation mellan vuxna varken ökat eller minskat markant under de senaste åren. Ulla-Karin Lindström ser dock en tydlig trend ur ett längre tidsperspektiv.
– Antalet ärenden har ökat. Men det är väl för att anmälningsbenägenheten har ökat.