Ute på Pite havsbads camping springer det omkring barn överallt. Det är två veckor sedan höstterminen startade. Men de här barnen väntar fortfarande på skolstarten – trots att asylsökande barn har samma rätt till en likvärdig skola som svenska barn.
Läs mer: Flyktingarna i Luleå vi aldrig möter
Ögonen blir blanka på Salam när samtalet leds in på skolan. Sedan vi sågs i juli har hon magrat märkbart. Hon vill inte äta längre. Särskilt ledsen blir hon när kompisarna i Vimmerby, där hon bodde tidigare, berättar vad de lärt sig på lektionerna.
Hemma i Syrien gick hon i en privatskola. Hon har lätt för sig, särskilt när det gäller språk, och talar redan bra svenska.
– Jag längtar till skolan. Jag vill så mycket dit, säger hon.
Hon har upplevt allt det vi har sett i rapporterna om flyktingkatastrofen det senaste året:
Hon har flytt först tre gånger inom landet. Hon har förlorat sitt hem. Upplevt beskjutningar och bombningar och inte kunnat gå i skola. Åkt i en överfull båt över Medelhavet. Köat i flera dygn till polisen i Grekland. Fotvandrat genom skogen i Serbien. Fastnat vid den stängda gränsen till Kroatien och övernattat i leran invid gränsstaketet, där människor dött av köld.
I oktober förra året kom hon och hennes familj till Malmö och fick snart sin placering på en flyktingförläggning i Vimmerby.
Här fick Salam och lillebror Rayan äntligen börja i skolan igen. De älskade sin fröken och fick nya kamrater. Föräldrarna hittade också nya vänner och studerade svenska på egen hand.
Men så kom beskedet att de skulle flytta till Pite havsbad den 1 april. Barnen grät och förstod inte varför de måste lämna sin fröken och sina kamrater.
Läs mer: Integration som dröjer
I mitten av april kom skolan igång i Piteå. Nu fick barnen sin undervisning på flyktingförläggningen. Hälften hade lektioner tre timmar på förmiddagen, andra hälften på eftermiddagen. Att hon gått i skola tidigare i Vimmerby kände man inte till, så hon fick börja om från noll med kartläggningen.
Snart kom nästa uppbrott. Den 7 juni, en vecka före sommarlovet, när turisterna började anlända, förflyttades alla asylsökande från Pite havsbad till Hotell Nordkalotten i Luleå eller till Vidsel.
När badsäsongen var slut den 15 augusti bussades de tillbaka till Pite havsbad igen. Men trots att planen hela tiden var att de skulle flytta tillbaka och trots att det har gått snart en månad sedan de kom, har skolan ännu inte startat om.
– Alla barnen här är jätteledsna. Alla vill gå i skolan, säger Salams mamma Shefa Abodaka.