LÄS MER: Palaver under hovrättsförhandlingen.
Det var när Mankos nye advokat, Nikita Lundin, höll sin sakframställning under hovrättsförhandlingen i Umeå som rättstolken Anna Alm avbröt förhandlingen efter att ett av larmsamtalen spelats upp.
– Det är massor med fel, sa Alm till hovrättens ledamöter.
Bara för att fortsätta på samma sätt:
– Jag har lyssnat på hela samtalet och tolken har inte översatt någonting. Han uppger ju att den här mannen har flera namn och att han är farlig. I stället översätter tolken det till något helt annat. Hade det här översatts rätt, hade polisen fått en helt annan bild av det här.
Anna Alm hänvisade bland annat till ett EU-direktiv om allas rättighet till en rättstolk.
Andrei Manko har under hela rättsprocessen hävdat att han agerade i nödvärn när han dödade en annan man på ett flyktningboende i Kalix förra hösten.
Kriminologen Jerzy Sarnecki tycker att tolkarnas arbete borde ha granskats av åklagarna i målet.
– Det där låter väldigt märkligt och egendomligt. Jag kan tänka mig att i den akuta situationen, då kan det vara så att man inte har tillgång till en kvalificerad tolk. Men det här är något helt annat. Man har ett inspelat material – och så kontrollerar man inte bärigheten i materialet. Det tycker jag låter, för att uttrycka det milt, ganska slarvigt, säger han.
Sarnecki fortsätter:
– Även om en styckning inte kan göras i nödvärn, som jag milt påpekar. Men bortsett från detta, så förefaller samtalen vara centrala i det här målet. Och då är det så att en noggrann åklagare kontrollerar alla detaljer inför rättegången. Om den här översättningen är korrekt eller inte. Gör man inte det, då är man slarvig.
Sarnecki, som är forskare och professor i kriminologi, konstaterar sedan att det i dag finns alldeles för få kvalificerade tolkar i Sverige.
– Folk kan helt enkelt för lite av något av språken. För det mesta kan tolkarna rätt bra sitt modersmål, men inte strålande bra svenska och det kan bli missförstånd.
Norrbottens Media har sökt kammaråklagare Anna Väppling som ledde målet från åklagarnas sida under de två första dagarna i hovrätten.
Klara Dahlström, som har biträtt Väppling som förundersökningsledare i målet, slår ifrån sig.
– Vi kan väl inte dubbelkolla alla översättningar. Vi litar ju naturligtvis på att tolkarna gör sitt jobb. De här larmsamtalen har vi inte haft någon anledning att spela upp, utan precis som brukligt har de hämtats in som polisens händelserapporter
Men borde ni inte ha kontrollerat tolkarna arbete?
– Det har inte funnits någon anledning till det. Visst, vi skulle kunna ifrågasätta allting som kommer oss till handa. Men det gör vi inte. Vi kan liksom inte räkna med att tolkar, tolkar fel. Vi kan ju inte heller själva alla språk, så att vi själva kan översätta. Det går inte. Vi måste ju lita på annan kompetens än vår egen.
Efter att undertecknad läst upp ord och meningar som enligt rättstolken blivit felaktigt tolkade, säger Klara Dahlström:
– Det är ju inte några nya uppgifter, utan allt det har kommit fram tidigare. Så det är ingenting nytt. Det här har han berättat, och det har framkommit redan.
Hur kommenterar du rättstolkens påstående, att polisen hade fått en annan bild av Andrei Mankos situation om tolkarna hade gjort sitt jobb?
– Jag tänker inte kommentera någon annans påpekanden. Utan det får stå för henne.
Enligt Jerzy Sarnecki finns kan hovrätten nu komma fram till att rättegångsfel har begåtts på grund av undermåligt underlag.
– Då kan det hända att hovrätten återförvisar målet till tingsrätten. Men då måste det vara ganska grovt. Eller så är det bara så att hovrätten tar hänsyn till det här, och sedan fattar ett annat beslut. Men sådant här får inte få förekomma i den svenska rättsskipningen. Så enkelt är det, säger han.