Tunaskolans rektor om skolsegregationen

Kurirens kartläggning av skillnader i Luleås skolor väcker reaktioner. 
Tunaskolans rektor Marcus Hedström menar att det finns flera saker kommunen kan arbeta med för att minska skillnaderna.
– Om vi utgår ifrån att situationen är som den är, accepterar vi att skolan inte ska vara likvärdig, säger han.

Marcus Hedström är rektor på Tunaskolan sedan elva år tillbaka.

Marcus Hedström är rektor på Tunaskolan sedan elva år tillbaka.

Foto: Alice Josephson

Luleå2025-05-14 05:00
  • Tunaskolans rektor, Marcus Hedström föreslår förändringar för att minska skillnaderna mellan skolorna i Luleå.
  • Han föreslår att resurser som kuratorer och psykologer fördelas baserat på särskilda behov snarare än antalet elever, och att behöriga lärare fördelas mer jämnt mellan skolorna.
  • Hedström betonar att skolor i socioekonomiskt utsatta områden behöver mer än bara ekonomisk kompensation för att kunna erbjuda likvärdig utbildning.

Kurirens kartläggning om skolsegregationen visar på stora klyftor mellan Luleås skolor. Hertsöskolans elevsammansättning skiljer sig mycket från exempelvis Kråkbergsskolans, som endast har Sunderbyn som upptagningsområde.

Kommunens största grundskola, Tunaskolan med sina 750 elever, har i flera år kompenserats ekonomiskt för att de har en hög andel elever med utländsk bakgrund och föräldrar med låg utbildningsnivå.

– Ju större skola, desto fler elever finns det som behöver stöd. Sedan har vi många nyanlända elever och dem med ett annat modersmål än svenska. Vi behöver alltid ha en organisation som tar hand om det eftersom skolan blir väldigt viktig för de eleverna, säger skolans rektor, Marcus Hedström.

Vi möts för intervjun i skolans kafeteria, Marcus Hedström säger åt en elev att ta ner fötterna från bordet. Utanför fönstret skymtas yngre elever hoppa hopprep i solen. När vi slår oss ner några bänkar från eleverna tar Marcus Hedström upp sina anteckningar. Han anser att det är viktigt att nyansera bilden av vad skolor i socioekonomiskt utsatta områden behöver för att kompenseras på rätt sätt.

– Pengar är bra, men det är inte alltid det som behövs. Om vi tar emot en nyanländ elev i årskurs åtta som knappt gått i skolan tidigare och inte kan språket, så spelar det ingen roll hur mycket pengar vi har. De kommer aldrig hinna få bra betyg i sexton ämnen, det säger sig självt.

Marcus Hedström menar att kommunen måste våga tänka nytt om man ska komma till bukt med problemen.
Marcus Hedström menar att kommunen måste våga tänka nytt om man ska komma till bukt med problemen.

Något Marcus Hedström anser borde förändras är fördelningen av resurser. I dag fördelas kuratorer och psykologer utifrån antalet elever, genom kommunens resurscentrum. Marcus Hedström menar att det vore bättre om kommunen utgick ifrån särskilda behov, på samma sätt som med skolpengen.

Han menar bland annat att det går att stärka elevhälsan i socioekonomiskt utsatta skolor på det sättet.

– Om elever upplever att de inte får tillräckligt med hjälp i skolan, vet vi att det kan leda till psykisk ohälsa. Därför hade det varit bra om antalet kuratorer styrdes utefter behov.

Ytterligare en kurator är något Marcus Hedström hade velat se på Tunaskolan. Han vänder sig dock mot att rektorer inte får avgöra det själva.

– Jag får extra pengar men får inte göra vad jag vill för dem. Om jag vill anställa en kurator till kan jag inte göra det, utan får kanske anställa en elevassistent för de pengarna i stället.

Förutom en ny fördelning av exempelvis kuratorer och psykologer, tycker Marcus Hedström, att det går att resonera på samma sätt om lärare.

– Alla lärare är anställda av Luleå kommun, även om man är placerad på en viss skola. I de skolor där eleverna har väldigt svaga resultat i vissa ämnen och inte heller behöriga lärare, hade det varit intressant att göra en jämnare fördelning av lärarna, säger han och fortsätter:

– Sedan tänker jag att de som jobbar i socioekonomiskt utsatta områden borde ha högre lönepåslag än de som inte gör det. På så sätt får vi till en mer jämn fördelning av behöriga lärare och kan höja resultaten. Det är en het men svår fråga, säger Marcus Hedström.

"Pengar är bra, men det är inte alltid det som behövs", säger Marcus Hedström
"Pengar är bra, men det är inte alltid det som behövs", säger Marcus Hedström

Han vänder sig mot kommunens uttalande i Kurirens granskning om att strukturerna ser ut som de gör.

– Om man inte vill hantera frågan och tänker att det inte går att förändra situationen, är det på sikt dåligt för samhället. Man accepterar ett utanförskap där vissa inte kan språket eller har betygen. Om vi utgår ifrån att situationen är som den är, accepterar vi att skolan inte ska vara likvärdig. Vi kan inte ge upp utan man måste våga tänka nytt.

Förutom det strukturella arbetet uppifrån, menar han att han som enskild rektor har makt och ansvar att arbeta med de extra medlen skolan får.

–Det går att sätta in fler specialpedagoger, elevassistenter, frukost, ha dubbla lektioner och mindre sammanhang för lärande, säger han.

På Tunaskolan arrangerar de även aktiviteter för elever, både på och utanför skoltid. Det är allt från hockeymatcher till grillkvällar.

– Det vidgar deras föreställningsvärld. Elever som annars inte har den möjligheten, får relatera till aktiviteter som deras vänner talar om, säger han och visar engagerat upp affischer med information om de aktuella aktiviteterna på skolan.

Ett förslag enligt Marcus Hedström är att ge lärare i mer utsatta områden ett högre lönepåslag.
Ett förslag enligt Marcus Hedström är att ge lärare i mer utsatta områden ett högre lönepåslag.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!