Ledare En inställd konsert i Luleå som kostade skattebetalarna 80 000 kronor. En vindkraftspark som kostade invånarna i Karlstad och Hammarö en halv miljard i förluster. En gotländsk regionstyrelseordförande som skulle ”synas” på filmfestivalen i Cannes. Skattebetalarna får ständigt betala för politikernas dyra idéer. I sin nya bok Slöseriet med dina skattepengar – 258 exempel som du inte vill betala för (Ekerlids förlag 2020) listar Skattebetalarnas slöseriombudsman Johan Gustafsson bara några av de slöserier som finns.

Hur ser det typiska slöseriet ut?
- Det är nog olika försök att sätta kommunen på kartan, men nästan lika ofta handlar det om politiker som vill gynna sig själva. Drivkrafterna i typexemplen påminner lite om varandra. Att sätta kommunen på kartan kan också vara ett sätt för politikern att vinna nästa val.

Hur stora summor handlar slöseriet ofta om?
- Det finns ju både stora och små slöserier. Men det är inte storleken som är avgörande för om folk ska bli upprörda eller inte, utan hur pengarna används. Lägger man ihop alla slöserier, på alla nivåer, handlar det om åtskilliga miljarder varje år.

Vad kännetecknar den typiske slösaktige kommun- eller regionpolitikern?
- Det finns nog ingen arketyp. De finns i alla partier. När du sitter där är det lätt att glömma bort var skattepengar kommer ifrån. Det behöver alla politiker påminna sig om.

Vad kan man som väljare göra för att få slösaktiga politiker att sluta med det?
- Rösta bort politiker som slösar, oavsett vilka partier de kommer ifrån. Man kan också kontakta politikern och säga vad man tycker. Alla politiker lyssnar på opinionen.

Varför gör många inte det?
- Det är lätt att man blir uppgiven och tycker att det inte spelar någon roll vem man röstar på. Men det gör det.
- Vi betalar en stor del av vår lön i skatt. Det är mycket pengar. Om fler visste hur mycket de betalar i skatt skulle ännu fler bry sig om vad de får för dem, och protestera när pengarna slösas bort.

Idrott är ett särskilt slösaktigt område. Varför?
- Idrott väcker starka känslor hos många. Det är lätt för kommuner att satsa pengar på en fotbollsplan för att de som bryr sig gör det väldigt mycket. De som inte bryr sig, bryr sig inte. Och det kan vara lockande för politiker att få stå och inviga till exempel en simhall.

Varför kan inte sponsringsvilliga företag ensamma betala för arenor och evenemang?
- Klubbarna är duktiga på att få kommunerna att pynta, till exempel genom att erbjuda en loge på arenan. Idrotten vill ha kommunpengar för att någon annan klubb i en annan kommun också får pengar. Konkurrensen gör att alla kommuner bara pumpar in ännu mer pengar. Man tror att det ökar chansen för att det egna laget vinner.

Slöseriombudsmannen har funnits sedan 2010, och rapporteringen om slöseriet med skattepengar har varit återkommande. Men har du ändå förvånats av något sedan du blev slöseriombudsman 2018?
- Att slöseriet bara fortsätter. Exemplen sinar aldrig. Men slöseriet växer när vi inte pratar om det.

Vissa av slöserierna i boken anser många säkert inte alls är slöserier. Utan att det till exempel behövs specialdesignade gungor i Borås eller ljusskulpturer i Hammarö. Varför märker du dem ändå som slöserier?
- I grunden är det en subjektiv fråga. Det många nog skulle säga inte är slöseri är när Karlstad och Hammarö satsar på vindkraft, för att syftet är gott. Politiker får inte ansvarsfrihet bara för att de vill väl. De måste ändå tänka på vad de gör med skattebetalarnas pengar. Det är inte alltid lätt att bedöma på förhand, men det betyder inte att politiker inte ska stå till svars för vad pengarna används till.
- Vissa tycker att slöseriombudsmannen ska hänga ut politiker som gör fel. Men jag försöker att inte göra det. Viktigast är att sätta fingret på strukturerna bakom slöseriet.

I boken finns ett särskilt avsnitt för klimatåtgärder. Varför är sådana ofta slöseri?
- Klimat och miljö är lite modernt just nu. Att satsa på det visar att man är god. Det är lätt att då få ett frikort. Men om man tycker att ändamålet är viktigt borde det också vara viktigt att pengarna får effekt. Så verkar det dock inte vara.

Hur övertygar man någon som inte tycker det är viktigt att klimatpengar ska göra någon nytta?
- Man får fortsätta hamra in budskapet att pengarna ska göra nytta. Man kan satsa pengarna på något som faktiskt minskar utsläppen, eller på något helt annat som är viktigt.

Har du behövt sålla bland exemplen till boken?
- Slöseriombudsmannen uppmärksammar bara toppen av isberget av slöseri. Många tips gör jag aldrig något med, för det kan vara pedagogiskt svårt att berätta om. Jag ville i boken ha en siffra – 258 exempel – som inte betyder något särskilt. Ett slumpmässigt valt nummer, för att visa att det finns mycket mer.

Hur länge behövs slöseriombudsmannen?
- Så länge vi betalar skatt behövs någon som vaktar skattepengarna.

 

För mer på samma ämne, läs Daniel Perssons ledare Parad av bortslösade skattemedel (11/3).